Du tilldelas priset för bästa möjliga vård med minsta möjliga miljöpåverkan – hur har du lyckats med det?

– Som läkare har vi möjlighet att identifiera frågeställningar och interventioner där det finns liten evidens för klinisk effekt, men skillnad i miljöpåverkan. Kan vi ge lika bra eller ännu bättre vård och samtidigt minimera miljö- och klimatpåverkan, så ska vi göra det. Om vi inte är engagerade i detta riskerar vi gå miste om förändringar som leder till ökad hållbarhet.

Tillsammans med Anna Lindén-Søndersø och Niklas Nielsen har du kartlagt användning av anestesigaser, berätta!

–Anestesigaser är alla mer eller mindre potenta växthusgaser. 2018 undersökte vi hur mycket av olika gaser som förbrukades i Sverige, både inom human- och veterinärmedicin. Vi räknade på vad som skulle hända om vi slutade använda de gaserna med mest miljöpåverkan och argumenterade också för att det finns inte övertygande kliniska effektskillnader mellan de olika gaserna vi jämförde.

Undersökningen som Peter Bentzer och hans kollegor gjorde visade bland annat att sjukvårdens utsläpp av anestesigaser i Sverige under 2017 motsvarade klimateffekten av 5 000 ton koldioxid. Men genom att ersätta en av de mest potenta växhusgaserna  (desfluran) med en mindre potent (sevofluran) kan man minska klimateffekten av halogenerade anestesigaser inom svenska sjukvården med 73 procent.

– Vi tycker inte att det finns tillräckliga skäl att fortsätta använda desfluran som är 25 gånger mer klimatpåverkande än sevofluran, den inhalationsgas vi nu använder.

Det finns flera andra områden att fundera kring: engångsartiklar, till exempel.

– När vi sätter en central venkateter på patienterna används ett färdigt paket som innehåller allt som behövs. Tidigare använde vi en förpackning som innehöll engångsmetallsaxar och engångsnålförare. Det var det många på kliniken som reagerade på och något vi ändrat, säger Peter Bentzer.

En förändring Peter Bentzer vill göra, men som är svår att genomföra, är att gå från sterila engångsförkläden till flergångstextilier vid kirurgiska ingrepp.

– Det är en fråga som inte vi äger, vi har inte ett tvätteri som kan steriltvätta textilier i region Skåne. Förr fanns bomullsrockar som var steriltvättade. Idag finns modernare, återvinningsbara textilier som bland annat används av vissa enheter inom Västra Götaland. Det skulle ge stor vinst ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Att räkna på sådant här är en vetenskap i sig, menar Peter Bentzer:

– Vi arbetar med det som kallas life cycle assessment analys där vi uppskattar klimat- och miljöeffekter hela vägen från råvaruextraktion, tillverkning, förbrukning, transport och fram till destruktion av olika produkter. Det som tillkommer är att vi strukturerat söker litteratur som analyserar eventuella kliniska skillnader mellan de olika alternativ som vi jämför. Och därtill gör vi en ekonomisk analys.

Gruppen har nyligen fått anslag för en heltidsdoktorandtjänst från forskarskolan Agenda 2030, ett universitetsövergripande projektet som bland annat syftar till att genera kunskap om hållbarhetsfrågor. Även en klinisk doktorand kommer att arbeta med frågorna.

Hållbarhetspriset har delats ut sedan 2020 och tilldelas läkare som främjar och arbetar med hälso- och sjukvårdens hållbarhet och som därigenom blivit en förebild för kollegor, medarbetare och studenter. Peter Bentzer vittnar om att intresset för frågorna kring miljö och hållbarhet inom vården växer:

– Jag hoppas att vårt arbete kan inspirera fler kollegor att verka för minskad klimatpåverkan.