Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya disputationer – om smärta, förlossningsstöd och grannskapets hälsoeffekter

En villagata i lugn, alpin miljö. Husen är av trä i två våningar
Vad präglar ditt bostadskvarter? Kenta Okuyama har undersökt grannskapets betydelse för olika hälsoaspekter. Foto Istock/Brian Scantlebury

I början av hösten äger många disputationer rum vid Medicinska fakulteten. Här är tre av dem:
Fabian Larrosa Pardo om patienter som söker vård för smärta, och hur smärtan och dess konsekvenser kan utvecklas på sikt. Kenta Okuyama om vad platsen där vi bor spelar för roll för våra hälsoval. Cecilia Häggsgård om upplevelsen av att ha extra förlossningsstöd under utdrivningsskedets sista del.

Porträtt Fabian Larrosa Pardo
Fabian Larrosa Pardo. Foto: privat.

Fokus: risk för långvarig smärta – och dess konsekvenser

Fabian Larrosa Pardo, om sin avhandling, Epidemiological register studies on pain - etiology, treatment, and mental health, i ämnet folkhälsovetenskap med inriktning epidemiologi:

– Avhandlingen är baserad på registerdata från sjukvårdsbesök, samlade i Region Skånes vårddatabaser där alla sorters vårdbesök ingår. Vi har på ett unikt sätt kunnat studera hypoteser och samband på befolkningsnivå, säger Fabian Larrosa Pardo.

Han har bland annat sett att sjukdomar med återkommande smärtsamma skov - reumatoid artrit, endometrios och inflammatorisk tarmsjukdom -  ökar risken för generaliserad smärta, som fibromyalgi.

– Det sker sannolikt så kallad sensitisering, att kroppens smärtsignalering blir känsligare än normalt. Att identifiera och behandla smärta bättre hos de med kroniska sjukdomar skulle möjligtvis kunna minska risken för smärta i hela kroppen.

Fabian Larrosa Pardo, ST-läkare i anestesi och intensivvård vid SUS i Lund, disputerar vid Lunds universitet den 1 september 2023.
Avhandlingen: Epidemiological register studies on pain - etiology, treatment, and mental heal


Information om disputationen

Kenta Okuyama
Kenta Okuyama. Foto: Charlotte Rodenstedt.

Fokus: Grannskapets betydelse för hälsan

Kenta Okuyama, om sin avhandling Neighborhood environments, lifestyles and noncommunicable diseases in Sweden and Japan, i ämnet medicinsk vetenskap – folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi:

Avhandlingen undersöker olika aspekter av närmiljöns betydelse för fetma, fysisk inaktivitet, depressiva symtom och smärta bland svenskar och japaner. Platsen där vi bor spelar roll för vad vi gör i vårt dagliga liv. Om vi till exempel bor i ett bostadsområde med många snabbmatsrestauranger kan det vara frestande att köpa mat därifrån - och både snabbare och ofta billigare än att köpa hem matvaror, säger Kenta Okuyama.

Men, poängterar han:  varje land, region och stad har specifika sociala, kulturella och geografiska egenskaper. I sitt arbete har han bland annat sett att äldre japaner som bor på landsbygd med mycket backar och kullar i högre grad drabbas av depressiva symptom. Bland undersökta, äldre svenskar visar resultaten att de med låg socioekonomisk status löper högre risk att drabbas av allvarlig fysisk smärta.

­Fortsatt forskning behövs för att identifiera högriskgrupper där vi bör ingripa.

Kenta Okuyama, forskare inom socialepidemiologi, disputerar vid Lunds universitet den 8 september.
Avhandlingen: Neighborhood environments, lifestyles and noncommunicable diseases in Sweden and Japan


Information om disputationen

Cecilia Häggsgård
Cecilia Häggsgård. Foto: privat.

Fokus: delaktighet och stöd i utdrivningsskedet

Cecilia Häggsgård disputerar med sin avhandling The second stage of labour – the use of interventions and women’s experiences, I ämnet medicinsk vetenskap – annan hälsovetenskap:

Forskargruppen hon ingår i har tidigare kunnat visa att stöd från två barnmorskor minskar andelen bristningar i  ändtarmsmuskulaturen med 30 procent. Men den nya avhandlingen visar att själva upplevelsen av förlossningen inte påverkades.

– 2 200 kvinnor har besvarat en enkät en månad efter barnets födelse. Resultaten visar att stöd av två barnmorskor under den sista delen av utdrivningsskedet, jämfört med stöd av en barnmorska, inte påverkade kvinnors upplevelser, berättar Cecilia Häggsgård.

Avhandlingen visar också att kontinuerligt stöd och delaktighet i beslut är avgörande för upplevelsen.

– 18 procent av kvinnorna hade fått information om och möjlighet att avböja vissa vårdåtgärder. Jag vill i kommande forskning fokusera på ökad delaktighet i förlossningsvården och informerat samtycke.

Cecilia Häggsgård, barnmorska vid kvinnokliniken på SUS i Lund, disputerar vid Lunds universitet den 21 september. Hon fortsätter vara verksam i forskargruppen Barnmorskans forskningsområde - reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.

Avhandlingen: The second stage of labour – the use of interventions and women’s experiences