Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används för behandling av bland annat cancer. De är effektiva, har ofta få biverkningar och drar nytta av kroppens eget immunförsvar genom att identifiera främmande ämnen i kroppen. Genom att binda till en särskild målmolekyl på en cell kan antikroppen antingen aktivera immunförsvaret eller förmå cellen att begå självmord.

De flesta antikroppsläkemedel som används idag har emellertid tagits fram genom att man i förväg bestämt vilken målmolekyl de ska binda till. Därmed är de målmolekyler som kan utnyttjas begränsade.

– För närvarande riktar sig många antikroppsläkemedel mot samma målmolekyl, vilket är lite fantasilöst. Antikroppar mot nya målmolekyler skulle kunna ge fler patienter tillgång till effektiv behandling, säger Jenny Mattsson, doktorand vid Avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin.

Skarpa resultat - målmolekyler för 38 antikroppar

En annan väg – som läkemedelsutvecklare gärna skulle vilja gå – vore att söka antikroppar mot cancerceller utan att begränsa sig till en i förväg angiven målmolekyl. Då skulle man kunna hitta nya, oväntade målmolekyler. Problemet är att denna metod (s k ”fenotypisk antikroppsutveckling”) kräver att man i efterhand identifierar målmolekylen, vilket hittills varit tekniskt svårt och tidskrävande.

– Med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9 lyckades vi snabbt ta reda målmolekylerna för 38 av 39 testantikroppar. Även om vi kände på oss att metoden skulle vara effektiv, blev vi förvånade att resultaten skulle bli så här skarpa. Med tidigare metoder har det varit svårt att hitta målmolekylen för en enda antikropp, säger Jenny Mattsson.  

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Lunds universitet, BioInvent International AB och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskarnas metod har redan tagits i praktiskt bruk i BioInvents pågående forskningsprojekt.

– Vi tror metoden kan hjälpa antikroppsutvecklare och förhoppningsvis bidra till utveckling av nya antikroppsbaserade läkemedel framtiden, avslutar professor Björn Nilsson, som lett projektet.

Den vetenskapliga studien Accelerating target deconvolution for therapeutic antibody candidates using highly parallelized genome editing är publicerad i  Nature Communications 24 februari 2021.