Både amning och graviditet kräver stora mängder kalcium. Därför ville lundaforskarna Lisa Egund och Kristina Åkesson undersöka hur den reproduktiva cykeln påverkar kvinnans bentäthet. Genom att följa 750 kvinnor i tio år undersöktes graviditetens och amningens påverkan på skelettet.
Kvinnorna var 25 år när de gick med i studien – en ålder då bentätheten normalt sett är som högst. Tio år senare samlades data in: hur många hade varit gravida och fått barn? Hur många barn i så fall? Ammades barnen, och i så fall hur länge?
– Deltagarna fick fylla i ett omfattande formulär, där reproduktiv hälsa utgjorde en del i det. Vi samlande även in livsstilsrelaterade uppgifter om fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, rökning och BMI, säger Lisa Egund, doktor i ortopedi vid Lunds universitet och biträdande överläkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus.
Vår, med internationella mått mycket stora, studie fyller en kunskapslucka om skelettpåverkan vid graviditet och amning hos unga kvinnor.
Med viss förvåning noterade forskarna att graviditet – en eller flera – inte försämrade skelettets bentäthet. Kort tid efter graviditeten kunde en liten skillnad ses, men hos kvinnor som inte ånyo varit gravida på tre år syns inte längre någon skillnad.
För ammande kvinnor var det däremot tydligt att skelettet påverkades.
– Om det hade gått sex månader eller mindre från det att de slutat amma, såg vi en skillnad i bentäthet på sju procent. Det är i sammanhanget väldigt mycket, berättar Lisa Egund.
Kroppen återhämtar sig
Dessbättre återhämtade sig bentätheten över tid – ju längre tid som går efter amning, desto mer återgår bentätheten till det normala. Efter två år visade den sig till och med vara lite bättre än före amningen.
– Studien är i detta avseende helt unik. Tidigare studier har mätt bentäthet kort tid efter födsel eller efter mycket lång tid, flera årtionden senare. Vår, med internationella mått mycket stora, studie fyller en kunskapslucka om skelettpåverkan vid graviditet och amning hos unga kvinnor. Detta möjliggör framtida jämförelser, säger professor Kristina Åkesson.
Forskarna har mätt bentätheten i hela skelettet, men det är i höften den största minskningen ses. Men, försäkrar ortopederna, minskningen känns inte och innebär ingen risk att bryta höften.
Kristina Åkesson är positivt överraskad över att återhämtningen går så pass snabbt.
– Om vi förstår de här mekanismerna kan det användas till utveckling av mer potenta läkemedel mot osteoporos, benskörhet. Vi hoppas förstås också att resultaten påverkar kvinnors val kring amning positivt.
Nästa steg i denna långtidsstudie är att se vad som händer med samma kvinnor under följande tio år, från 35 till 45 år.
– Vi tror att skelettets återhämtning är samma under den perioden. Dess förmåga att återmineralisera sig är fantastisk, säger Kristina Åkesson.
