Hon berättar att upptäckten inte direkt välkomnades med öppna armar av alla i fältet.
– Det var omvälvande. Flera menade att detta inte kan stämma. Men så här i efterskott spelar det inte så stor roll, konceptet vi utvecklade visade sig korrekt, konstaterar Magdalena Götz idag.
Men just då, när hon fick försvara sig och sin upptäckt, var det frustrerande. – När man gör en upptäckt av det måttet ställs man inför en massa frågor som folk menar att du ska kunna besvara. Vi hade ju sett att de radiala gliacellerna är stamceller, de delar sig och genererar nervceller. Men exakt hur processen gick till visste vi inte.
Vi hörs över zoom inför att hon ska hålla den prestigefulla Segerfalkföreläsningen. Det visade sig att de där radiala gliacellerna har en stor betydelse för utvecklingen av hjärnans celler under fosterutvecklingen, men att dessa celler sedan försvinner nästan helt från den vuxna hjärnan. Därmed försvinner tyvärr också möjligheten att bilda nya nervceller som kan ersätta andra som går förlorade vid skada eller av sjukdom.
Upptäckten att det under hjärnans utveckling finns gliaceller som kan generera nervceller, ledde vidare till att Magdalena Götz upptäckte att det också var möjligt att i en vuxen hjärna går att programmera om cellerna, med hjälp av rätt transkriptionsfaktorer. Något som i början också var omdiskuterat, men som kom att starta ett helt nytt forskningsfält kring hur man med hjälp av direkt omprogrammering ska kunna ersätta förlorade nervceller.
– Om det bara varit vi som fortsatt hävda detta hade det inte känts lika bra. Men även andra plockade upp spåret. Det positiva med konkurrens inom forskningen, trots att det kan upplevas jobbigt, är att det hjälper dig att visa om du har rätt.
Mycket har hänt i forskningen kring gliacellerna sedan det där kontrollexperimentet. I Magdalena Götz forskargrupp fokuserar man på att kartlägga nyckelmekanismerna bakom neurogenes, den process genom vilken neuroner nybildas, både under fosterstadiet men också i den vuxna hjärnan. Genom att studera nybildning av nervceller vill forskargruppen se om mekanismerna för hur detta går till kan ge ledtrådar för hur man kan ersätta förlorade hjärnceller.
Ett sätt som Magdalena Götz varit pionjär inom är reprogrammering till nervceller celler och hon ser fram emot vad tekniken kan leda till:
– Tillvägagångssättet kan också användas inom andra områden än vid hjärnans sjukdomar. Det är många tillstånd där celler dör och inte kan ersättas, som vid hjärtinfarkt då hjärtats muskelceller dör och inte ersätts då det inte finns några stamceller i hjärtat. Men det finns vackra data som visar att det går att konvertera de celler som bildar ärr i hjärtat till nya muskelceller. Det här kan på sikt leda till en form av behandling.
