Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Jag hatar att spela bingo”

anders grubb. foto.
Anders Grubb. Foto: Åsa Hansdotter

I höst fyller professor Anders Grubb 77 år. I över 50 år har han forskat på molekylen cystatin C, men någon plan på att dra sig tillbaka har han inte.

– Jag hatar att spela bingo och älskar att forska. Så slutar gör jag först när jag blir dement eller dör. De första 15 åren var min forskargrupp den enda som publicerade något om cystatin C och njurfunktion och nu finns det över 5000 artiklar i ämnet om man söker i PubMed. Äntligen börjar det hända något!

För att kunna bedöma hur bra en patients njurar fungerar, mäter man hur snabbt de filtrerar blodet. Det finns två olika markörer för att mäta detta - cystatin C och kreatinin. Båda har sina svagheter. Mätvärdet av cystatin C blir felaktigt om patienten behandlas med kortison. Mätvärdet av kreatinin måste korrigeras beroende på patientens kön och ursprung.

– Ju mer muskelmassa du har desto mer kreatinin har du i blodet. Därför måste man följaktligen ta hänsyn till om personen är kvinna – som generellt har mindre muskelmassa än män – eller har till exempel afrikanskt ursprung, eftersom de personerna i genomsnitt har mer muskler än icke svarta.

Kliniskt forskningsgenombrott

Anders Grubb som är verksam inom Avdelningen för klinisk kemi och farmakologi på Institutionen för laboratoriemedicin och hans forskarteam, utvecklade därför en kombination av dessa två beräkningsmetoder som tillsammans ger mycket säkrare svar - den så kallade Lundamodellen. En modell som nu används runt om i Sverige. Nyligen blev han inbjuden att medverka i en amerikansk konferens, anordnad av topparna inom amerikansk njurforskning, för att se hur man ska kunna implementera Lundamodellen på amerikanska sjukhus.

– I ”njurvärlden” är folk ovanligt sega tycker jag. Vi har ju erfarenhet av cystatin C i klinisk rutin i Sverige sedan mitten på 1990-talet, men det är först nu som ”njurkungarna” i USA börjar erkänna vår forskning.

Ett kliniskt forskningsgenombrott inom området skedde 2015, då man såg att mätning av cystatin C kunde förutspå njursjukdom när mätning av kreatinin inte gjorde det. Krymt-por-syndromet myntades, vilket innebär att porerna i njurarnas filtrationsmembran blivit mindre och inte lika effektivt släpper igenom stora molekyler ut i primärurinen – molekyler som cystatin C som är större än kreatinin. Syndromet innebär stor risk för allvarliga sjukdomar och för tidig död och visar på vikten av att använda Lundamodellen för att hitta  sjukdomen i tid.

– Jag upptäckte syndromet när jag var 71 år, så man ska inte sparka ut folk från akademin när de är pensionsmässiga vid 69 års ålder, skrattar Anders Grubb.