Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Industridoktorand - en forskningssatsning på samarbete mellan industri och akademi

lungs asthma
Friskt bronkialrör till vänster, sammandraget och påverkat av astma till höger. Ill: Mostphotos

Samarbete mellan industri och akademi främjar spridning av kunskap och teknik i samhället. Därför satsar Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, 30 miljoner kronor på industridoktorander. Bidraget löper under utbildningstiden för doktoranderna och ska resultera i en doktorsexamen. Doktoranden Jelena Pesic och hennes handledare Lena Uller, Lund, beviljades 2,5 miljoner för ett projekt om precisionsmedicin för astmapatienter.

Sedan förra året är Jelena Pesic tillbaka vid Institutionen för experimentell vetenskap vid Lunds universitet som så kallad industridoktorand. Här vid institutionen gjorde hon för 15 år sedan sitt Masterprojekt med Tomas Deierborg som handledare, idag institutionens prefekt.

Jelena Pesic är idag anställd av AstraZeneca i Mölndal som Senior Research Scientist och gör huvuddelen av sin forskning på företaget, samtidigt som hon är forskarstuderande.
Förutom anställningen läser jag de obligatoriska kurserna på forskarnivå på Lunds universitet. Att vara industridoktorand främjar den personliga utvecklingen, ger ett bredare perspektiv på medicinsk forskning och bidrar till mer samarbete med akademi, industri och vård. Möjligheterna att specialisera sig och få publicera sin forskning ökar också, tror jag, jämfört med om man bara forskar inom företaget, förklarar Jelena Pesic.
– Som industridoktorand jobbar man på företaget och jag tror att det öppnar möjligheter till samarbete mellan olika avdelningar på företaget, tillgänglighet till utrustning och de nyaste teknikerna, och, en större budget för projekten i avhandlingen, säger hon.

Samarbetsprojekt driver forskningen snabbare framåt eftersom vi tillsammans kan göra saker som vi inte skulle kunna uppnå vara och en för oss själva

Jelena Pesic och hennes handledare, professor Lena Uller, beviljades 2,5 miljoner av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, för projektet ”T2 precisionsmedicin för astma: rätt medicin för rätt patient”, ett samarbete mellan Lunds universitet och  AstraZeneca. Lena Ullers forskargrupp har en biobank med primära bronkepitelceller från patienter med olika svårighetsgrad av astma. I projektet kommer dessa celler och luftvägsvirus att användas för att studera hur en ny astmamedicin som AstraZenecas utvecklar fungerar.

–  Eftersom Jelena blev antagen mitt i corona-krisen förra våren så har vi varit bundna till digitala möten för vårt samarbete. Samarbetet är tänkt att bygga på den forskning som vi gjort i Lund där vi visat att luftvägarnas bronkepitelceller från patienter vid astma har ett nedsatt immunförsvar för vanliga förkylningsvirus samt en överproduktion av ett protein, cytokin, som startar igång T2 inflammation i luftvägarna. Vi vill se om vi kan åtgärda denna obalans i immunförsvaret genom att göra experiment med ett nytt biologiskt läkemedel som modifierats så det kan inhaleras till lungorna. Dagens biologiska läkemedel ges ofta systemiskt, det vill säga påverkar hela kroppen och inte bara luftvägarna.  Vi har nu en unik möjlighet att i våra cellsystem och djurmodeller undersöka effekten av denna substans, förklarar Lena Uller, som tycker att samarbeten mellan industri och akademi är viktiga.

– Vi inom akademin har inte möjlighet att utveckla läkemedel själva men kan ha ideér kring hur nya terapier skulle kunna fungera. Samarbetsprojekt driver forskningen snabbare framåt eftersom vi tillsammans kan göra saker som vi inte skulle kunna uppnå vara och en för oss själva, säger Lena Uller och Jelena Pesic håller med:

– Jag tror att vi kan lära av varandra. Vi har olika erfarenheter och jag tror att universiteten har mer frihet för ”exploratory research”, undersökande forskning, jämfört med företag. Forskningsresultaten kan komma till nytta i företaget eller i organisationen och forskarna får kunskap om viktiga utvecklingsområden och tillgång till reella problem och idéer att arbeta med.

Finns det nackdelar med sådana här samarbeten?
– Det är ganska så komplicerad byråkrati kring de  juridiska avtalen som ska vara klara innan man sätter igång samarbetet. Dessutom tillkommer nya frågeställningar inom projektet som kan kräva nya avtal, säger Lena Uller.

Forskarna hoppas att deras samarbete ska utmynna i bättre behandling för patienter.

–  Ett nytt sätt att kunna behandla sjukdomarna astma och KOL genom att stärka immunförsvaret mer effektivt med inhalerade biologiska läkemedel, avslutar Lena Uller.

Om projektet: T2 precisionsmedicin för astma: rätt medicin för rätt patient

Astma och KOL är komplexa sjukdomar, där två patienter med samma diagnos kan behöva olika typ av behandlingar. Det finns önskemål att skräddasydda behandling efter varje patients behov. Framsteg har gjorts de senaste åren för att identifiera astmapatienter som svarar på nya framtagna läkemedel. Men man har inte lyckats hjälpa alla astmatiker och det behovet är fortfarande stor. Användning av precisionmedicin kommer att underlätta detta och högspecifika läkemedel kan användas för att behandla patienter som identifieras baserat på deras specifika symtom. Genom att fokusera på två sådana precisionsmedicin läkemedel som hämmar allergisk reaktion föreslår denna studie att belysa rollen och samspelet mellan medfödd immunitet och den underliggande kroniska inflammationen hos olika patienter med astma och KOL. Vi kommer specifikt att undersöka potentialen hos nya inhalerade biologiska läkemedel för att hjälpa patienternas immunförsvar. Resultaten från detta projekt kommer att fördjupa vår kunskap och hjälpa till att utveckla nya terapier i respiratoriska sjukdomar som saknar medicinskt behov.
T2 betyder typ 2 inflammation.

Jelena Pesic. foto.

Sedan förra året är biomedicinaren Jelena Pesic tillbaka vid Institutionen för experimentell vetenskap vid Lunds universitet som industridoktorand under ledning av Lena Uller. För 15 år gjorde hon sitt masterarbete med Tomas Deierborg som handledare.
Jelena Pesic är idag anställd av AstraZeneca i Mölndal som Senior Research Scientist och gör huvuddelen av sin forskning på företaget, samtidigt som hon är forskarstuderande.

lena uller. foto.

Lena Uller, professor som leder gruppen Respiratorisk immunofarmakologi, beviljades 2,5 miljoner av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, för projektet  ”T2 precisionsmedicin för astma: rätt medicin för rätt patient”, ett samarbete mellan Lunds universitet och  AstraZeneca där industridoktoranden Jelena Pesic är anställd.

Länk till Lena Ullers sida i Lunds universitets Forskningsportal.
 

Detta är Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med ungefär 700 miljoner kronor om året. SSF är en fri, oberoende aktör inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet.
Enligt stadgarna ska SSF stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.

https://strategiska.se/

SSF Industridoktorand 2021, utlysning:Sista ansökningsdag är 25 maj 2021, klockan 14:00.
https://strategiska.se/utlysning/ssf-industridoktorand-2021/