Stort grattis till Hjärt-Lungfondens stora anslag, totat 15 miljoner kronor!

– Tusen tack! Det är helt fantastiskt och jag är så glad. Jag har länge gått och tänkt på det här projektet och nu har vi fått möjligheten att genomföra det.

Anslaget uppgår till fem miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt 15 miljoner kronor. Vad betyder tillskottet i kassan för din forskning om lungsjukdomen KOL, som allt fler världen över drabbas av?

– Det möjliggör bland annat att kan vi bygga ihop ett starkt team där vi kombinerar klinisk forskning och hälsovetenskap med grundforskning och att vi på mer detaljnivå kan få mekanistisk förståelse för läkningsprocesser i lungan.

I Sverige beräknas 400 000-700 000 personer leva med sjukdomen KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Sjukdomen drabbar ofta rökare, kommer ofta smygande, påverkar lungor och luftvägar, och gör det svårt att andas. Den som drabbas får ofta försämrad livskvalitet, med långa sjukhusvistelser och minskad arbetsförmåga.  Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos. 20-25 procent av de som drabbas aldrig har rökt.

Förhoppningen är att denna forskningen i framtiden också ska kunna överföras till andra lungsjukdomar såsom lungförändringar vid covid-19.

– Studier har visat att fysiskt aktiva KOL-patienter har bättre sjukdomsprognos än inaktiva patienter. Vi vet att fysisk träning ger ökad överlevnad och förbättrar symtomen, men kunskapen om vad som händer på cell- och molekylärnivå när dessa patienter ökar sin fysiska aktivitet är ytterst begränsad, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson, vars forskning om KOL utgår från hypotesen att anpassad fysisk träning kan stimulera lungans självläkningsförmåga och därigenom förbättra sjukdomsutfallet hos KOL-patienterna.

Det övergripande målet för forskningen är därför att undersöka vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet och hur det påverkar sjukdoms- eller läkningsprocesser i lungan.

– Vi hoppas kunna identifiera så kallade biomarkörer, alltså olika mätbara ämnen, som speglar processer i kroppen hos  KOL-patienter. På det sättet hoppas vi också att det ska bli möjligt att identifiera potentiella mål för nya framtida behandlingar, som bland annat innefattar träning.

Förutom det enskilda lidandet innebär KOL också stora kostnader för samhället. Bevis för att fysisk träning ökar reparationsförmågan i lungan kommer att påverka hur vi ser på KOL i framtiden, menar Gunilla Westergren-Thorsson.

– Under rådande pandemi har vikten av egenvård ofta betonats. Träning är egenvård och som sjukdomsbehandling är träning billigt. Vetenskapligt framtagna träningsprogram som förbättrar sjukdom kan öka patienters allmänna hälsa och samtidigt minska vårdbehovet. Förhoppningen är att denna forskningen i framtiden också ska kunna överföras till andra lungsjukdomar såsom lungförändringar vid covid-19.