Ville hoppa av
Fyra forskare, uppkopplade via Zoom, också de från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, har förberett välformulerade frågor till gästprofessorn.
697 lyssnare är anmälda till det öppna digitala seminariet. Förutom Sverige är USA, Polen, Danmark, Storbritannien, Indonesien, Finland, Förenade Arabemiraten, Slovakien, Slovenien, Österrike, Australien, Irland, Kroatien och Nya Zeeland med och lyssnar.
Och så Mikael Dolsten. Gästprofessorn och forskningschefen vid läkemedelsföretaget Pfizer, som lett det vetenskapliga arbetet med att ta fram Pfizers och BioNTechs corona-vaccin. Dolsten, en gammal Lundastudent, som närapå hoppade av läkarstudierna första dagen, som doktorerat här, vars tre barn är födda här. Från sitt arbetsrum hemma i New York ska han strax ska berätta den makalösa historien om hur det gick till när man lyckades ta fram ett framgångsrikt vaccin mot SARS-CoV-2 på rekordsnabba nio månader, mitt under pandemin. Enligt Dolsten skulle det i vanliga fall tagit nio år.
I slutet av april förra året påbörjades kliniska studier. Zoommötet då svaret på Fas III-studien kom var stort.
– Alla preliminära data hade sett bra ut, men jag har varit tillräckligt länge inom läkemedelsindustrin för att veta att mycket kan hända.
Inget har varit stort som detta
Den oberoende styrkommittén gav beskedet: ”Ni har mer än 90 procents vaccineffekt”.
– Jag hoppade upp ur stolen och skrek rakt ut av glädje! Inget i min karriär har varit lika stort som detta, säger Dolsten, som utvecklat 30 medicinska produkter.
Stora framgångar, men risk finns alltid att viruset muterar, och vaccinet tappar kraft.
– Här är de så kallade mRNA-vaccinerna unika. På 90 dagar kan man ha ett vaccin som fungerar optimalt igen. Tekniken är oerhört snabb.
Så hur kom det sig att det var just Pfizer som var snabbt på bollen när pandemin var ett faktum? Under det senaste decenniet har Pfizer genomgått stora omställningar för att bli bättre på på forskning och utveckling, forskningssamarbeten och innovationsläkemedel. Mikael Dolsten anställdes för att få fart på kreativiteten i forskningen.
Han tror att vi vinner denna första rond mot corona-viruset, men varnar samtidigt för att en ny pandemi kan hota igen om några år, då muterade släktingar till dagens virus kan komma att utmana oss på nytt.
– Det svåra nu är logistiken: vi behöver vaccinera en värld på nästan 8 miljarder människor.
– Imponerande kunskap, sa prefekten om föredraget efteråt.
– Makalöst! utropade rektorn.
– Årets föredrag, sammanfattade virusforskaren Evilevitch.
Så frågestund.