Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gästprofessorn berättade den häpnadsväckande historien om vaccinet som kan rädda oss från pandemin

Mikael Dolsten, hyllad forskningschef på Pfizer och gästprofessor i farmakologi vid Medicinska fakulteten, berättar historien om hur det gick till när hans företag på nio månader tog fram ett corona-vaccin. Foto.
Mikael Dolsten, hyllad forskningschef på Pfizer och gästprofessor i farmakologi vid Medicinska fakulteten, berättar historien om hur det gick till när hans företag på nio månader tog fram ett corona-vaccin. Foto: Agata Garpenlind.

Fredagkväll i Lund och strax ska Mikael Dolsten, hyllad forskningschef och gästprofessor i farmakologi vid Medicinska fakulteten, berätta den osannolika, men sanna, historien om hur det gick till när hans företag på nio månader tog fram ett av de vaccin som kan frälsa oss från pandemin. Det borde tagit nio år, om det nu inte varit oår. Heta forskarfrågor dryftades, vyer vidgades och hopp ingavs om att det kommer en tid då vi människor bemästrat viruset, istället för tvärtom.
– Årets mest spännande föredrag, sammanfattade virusforskaren Alex Evilevitch seminariet.

Vibrerande nerv i luften mellan äkta mattor och stuckatur, manus slutpräntas, bröstnäsdukar fluffas, en stab av tekniker riggar, kopplar, checkar medan vinterstrålar strilar lågt genom Gamla Biskopshusets ojämna fönsterglas.

Erik Renström, nyinstallerad universitetsrektor är nöjd. Han ska strax hälsa varmt välkommen till kvällens seminarium "Pfizer Rapid Response: Rising to Meet the Crisis". Fram till årsslutet var han fortfarande dekan vid Medicinska fakulteten och lyckades få den framstående forskningschefen till Lund för att gästspela som professor i farmakologi.
Tomas Deierborg, kvällens moderator och nybakad prefekt vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, gästprofessorns institution, leder väg under seminariet. Nyss har han haft ett givande försnack med kvällens stjärna och han är också nöjd. Hypoteserna hans eget labb jobbar efter stämmer bra med Pfizer-chefens input.

 

bild på Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, och professor Tomas Deierborg, kvällens moderator. foto.

Från vänster: Tomas Deierborg och Erik Renström förbereder sig inför webinariet med Mikael Dolsten. I bakgrunden skymtar Ella Stensson som skött allt det praktiska kring arrangemanget. Foto: Agata Garpenlind.

Ville hoppa av

Fyra forskare, uppkopplade via Zoom, också de från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, har förberett välformulerade frågor till gästprofessorn.

697 lyssnare är anmälda till det öppna digitala seminariet. Förutom Sverige är USA, Polen, Danmark, Storbritannien, Indonesien, Finland, Förenade Arabemiraten, Slovakien, Slovenien, Österrike, Australien, Irland, Kroatien och Nya Zeeland med och lyssnar.

Och så Mikael Dolsten. Gästprofessorn och forskningschefen vid läkemedelsföretaget Pfizer, som lett det vetenskapliga arbetet med att ta fram Pfizers och BioNTechs corona-vaccin. Dolsten, en gammal Lundastudent, som närapå hoppade av läkarstudierna första dagen, som doktorerat här, vars tre barn är födda här. Från sitt arbetsrum hemma i New York ska han strax ska berätta den makalösa historien om hur det gick till när man lyckades ta fram ett framgångsrikt vaccin mot SARS-CoV-2 på rekordsnabba nio månader, mitt under pandemin. Enligt Dolsten skulle det i vanliga fall tagit nio år.

I slutet av april förra året påbörjades kliniska studier. Zoommötet då svaret på Fas III-studien kom var stort.
– Alla preliminära data hade sett bra ut, men jag har varit tillräckligt länge inom läkemedelsindustrin för att veta att mycket kan hända.

Inget har varit stort som detta

Den oberoende styrkommittén gav beskedet: ”Ni har mer än 90 procents vaccineffekt”.
– Jag hoppade upp ur stolen och skrek rakt ut av glädje! Inget i min karriär har varit lika stort som detta, säger Dolsten, som utvecklat 30 medicinska produkter.

Stora framgångar, men risk finns alltid att viruset muterar, och vaccinet tappar kraft.
– Här är de så kallade mRNA-vaccinerna unika. På 90 dagar kan man ha ett vaccin som fungerar optimalt igen. Tekniken är oerhört snabb.

Så hur kom det sig att det var just Pfizer som var snabbt på bollen när pandemin var ett faktum? Under det senaste decenniet har Pfizer genomgått stora omställningar för att bli bättre på på forskning och utveckling, forskningssamarbeten och innovationsläkemedel. Mikael Dolsten anställdes för att få fart på kreativiteten i forskningen.

Han tror att vi vinner denna första rond mot corona-viruset, men varnar samtidigt för att en ny pandemi kan hota igen om några år, då muterade släktingar till dagens virus kan komma att utmana oss på nytt.
– Det svåra nu är logistiken: vi behöver vaccinera en värld på nästan 8 miljarder människor.

– Imponerande kunskap, sa prefekten om föredraget efteråt.
– Makalöst! utropade rektorn.
– Årets föredrag, sammanfattade virusforskaren Evilevitch.

Så frågestund.

frågestund med Dolsten. foto.

Så var det dags för frågestund där fyra forskare, uppkopplade via Zoom, fick möjlighet att ställa frågor till Mikael Dolsten. Foto: Agata Garpenlind.

PhD-studenten Oscar Manouchehrian frågade om industrins benägenhet, eller obenägenhet, att publicera resultat, för andra forskare att bygga vidare på, och Dolsten höll med:
–  Samarbete är viktigt i forskningen. Det borde skapas någon slags open source kunskapsbank för att främja forskning.

PhD-studenten Zackarias Söderlund undrade hur man överbryggar gapet mellan akademi och industri och om det som forskare går att korsa gränsen närsomhelst.
– Det går men steget handlar också mycket om vad som intresserar forskaren just då. Det är ett samspel.

Nästa forskningsrevolution

Biträdande lektor Sonja Aits frågade om sitt specialämne artificiell intelligens (AI). Dolsten tror som hon:
– AI är nästa revolutionerande verktyg för medicinsk forskning.

Forskargruppsledaren och lektorn Alex Evilevitch, själv virusforskare, diskuterade risken för kommande mutationer. Dolsten erkände:
– Tankarna på just det håller mig sömnlös om nätterna.

Professorn och prefekten Tomas Deierborg undrade om det i pipeline finns antivirala mediciner som stör SARS-CoV-2 replikeringsmekanismer.
– Jo, det finns, men tyvärr ingen som är kraftfull nog just nu. Så fick Dolsten blommor. Och en gåva som ska markera att cirkeln nu sluts för den ännu så länge virtuelle hemvändaren Mikael Dolsten, en professorsring i kirurgiskt stål. Med ringen startar prefekten en ny tradition vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap.

– När jag fick frågan om att bli gästprofessor i Lund öppnades en dörr till mitt hjärta. Det var här som grunden till min karriär las och det känns bra att kunna ge tillbaka till Lund. Jag hoppas kunna inspirera nya forskare att sikta mot stjärnorna. Och nå nya galaxer.

Vaccintekniken mRNA

mRNA bär med sig instruktioner som innehåller virusets genetiska kod. När det injiceras kan kroppens egna celler tillverka ett protein som är unikt för viruset. Som följd triggas immunsystemet att producera ett försvar. mRNA-vaccin kan tillverkas snabbare än traditionella vaccin.