Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare från Brasilien och Sverige ska utveckla proteinvaccin mot resistenta stafylokocker

Collage med porträtt på de tre forskarna.
Michelle Darrieux och Thiago Rojas Converso från Universidade São Francisco ska tillsammans med Anders P Håkansson, professor i experimentell infektionsmedicin, ta sig an utmaningen att utveckla ett proteinvaccin mot motståndskraftiga stafylokocker.

Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. Ofta saknas fungerande antibiotika. Och när antibiotika inte längre biter på bakterierna behövs andra skyddande metoder. Forskare från Lunds universitet och Universidade São Francisco i Brasilien ska nu utveckla ett proteinvaccin mot stafylokocker (MRSA-bakterier). Forskningssamarbetet är finansierat av Vetenskapsrådet.

Förkortningen MRSA står för meticillin-resistenta stafylokock aureus. MRSA-bakterier (motståndskraftiga gula stafylokocker) är motståndskraftiga mot vissa antibiotika och potentiellt dödliga. I synnerhet hos personer med nedsatt immunförsvar. Efter en MRSA-infektion är du inte heller garanterat immun. Ett sätt för att kunna fortsätta använda befintliga antibiotika är vaccination. Vaccin kan hålla människor friska och minskar belastningen på hälso- och sjukvården, samtidigt som resurserna kan användas mot andra sjukdomar. Forskarna i Sverige och Brasilien ska gemensamt ge sig på att utveckla ett proteinvaccin mot antibiotikaresistenta stafylokocker.

– Vi står inför en global hälsokris utan effektiv antibiotika och för att utmana den behöver vi bland annat få fram nya vaccin. Att ta fram vacciner förutsätter oftast flera år av forskning och utveckling innan vi vet vilka praktiska egenskaper ett vaccin har på oss människor. Genom att samarbeta och utbyta kunskap och teknik hoppas vi kunna utveckla ett vaccin som på så vis kan bidra till att motverka antibiotikaresistens, säger Anders P Håkansson, professor i experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Under de två närmaste åren ska han arbeta tillsammans med forskarkollegorna Michelle Darrieux och Thiago Rojas Converso från Universidade São Francisco i Brasilien. Projektet inleds i Sverige och slutförs senare i Brasilien. Forskarna ska identifiera molekyler som testas i labbmiljö för att kunna ta fram fungerade proteinvaccin och se om vaccinet sedan går att applicera på andra patogener, eller smittämnnen, och bakterier.

Fakta antibiotikaresistens

  • Antibiotikaresistens klassas i dag av WHO, världshälsoorganisationen, som ett av de tio största hoten mot människors hälsa.
  • Redan i dag uppskattas antibiotikaresistens orsaka cirka 33 119 dödsfall årligen i EU och EES.
  • I världen beräknas cirka 700 000 människor dö varje år på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner.
  • År 2020 hade Sverige 11 161 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens.
  • Om utvecklingen inte bromsas riskerar vi att till år 2050 få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens per år, med ökade vård- och behandlingskostnader på drygt 600 miljoner kronor som följd.
  • De senaste 50 åren har få nya antibiotika utvecklats och behovet av att hitta nya antibakteriella substanser är stort.

Källa: Forska Sverige

Porträtt på Anders P Håkansson

Anders P Håkansson är professor och forskargruppschef vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet. Hans forskning har bland annat fokus på resistenta bakterier och att på nytt kunna göra dessa mottagliga för antibiotika.

Anders P Håkanssons profil i Lunds universitets forskningsportal