Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Digitalt verktyg hjälpte patienter till bättre blodtryck

graf. foto.
Studiedeltagare använde app i mobilen för att få bättre kontroll på blodtrycket. Grafen: andel patienter (%) med blodtryck <140/90 i interventions- och kontrollgrupp vid studiestart, efter 8 veckor och vid uppföljning efter 1 år. Bild: U. Andersson.

Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet.

Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige har deltagit i studien. Samtliga var redan patienter och behandlades för högt blodtryck. Högt blodtryck är en folksjukdom som ungefär varannan person över 65 år lider av.

– Men det är förvånansvärt få av dem som behandlas för högt blodtryck som har det under kontroll, alltså ligger under 140/90 konstaterar Ulrika Andersson, som nyligen disputerat i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

I åtta veckor använde deltagarna i studien det nedladdade programmet i mobilen för att se om det kunde hjälpa dem att få bättre kontroll på blodtrycket. Varje kväll skulle de sedan fylla i ett tiotal frågor bland annat om hur de mådde, om de varit stressade och om de hade tagit sin medicin som de skulle. Efter att svaren hade fyllts i, skulle blodtrycket tas och redovisas i programmet.

Patienten kunde följa utfallet under tiden – grafer visade svart på vitt hur blodtrycksnivån sammanföll med de olika faktorerna. Efter åtta veckor träffade de sin sjuksköterska eller läkare igen, och kunde då diskutera kring sitt blodtryck och sin behandling.

– Tydligast samband med högt blodtryck såg vi när patienten inte hade tagit sin medicin, inte mådde bra eller kände sig stressad. Vi såg också ett svagare samband med huvudvärk. Däremot såg vi inget samband vid symptomen yrsel eller hjärtklappning, säger Ulrika Andersson.

Kontrollerat blodtryck efter åtta veckor

Avhandlingens viktigaste resultat är enligt Ulrika Andersson att fler patienter efter de åtta veckorna hade ett kontrollerat blodtryck, alltså inte låg över 140/90. Vid studiestarten var blodtrycket under kontroll hos 35 procent av deltagarna. Efteråt hade 49 procent av de som följt programmet ett kontrollerat blodtryck. Men även kontrollgruppen, som ju inte redogjorde för sitt mående under dessa veckor, såg i slutänden ut att ha gynnats. 40 procent av dem hade ett kontrollerat blodtryck efter åtta veckor.

– Det kan ha att göra med att de fick fler kontroller under den perioden. Men kanske också med hur vårdpersonalen pratade med dem om att ta hand om sitt blodtryck. Det blev också tydligt att det digitala hjälpmedlet kan användas för personcentrerad vård av högt blodtryck genom förbättrat samarbete och kommunikation mellan patient och vårdpersonal, säger Ulrika Andersson.

Anledningarna till att många i dag har svårt att behålla ett stabilt, lågt blodtryck är flera, säger Ulrika Andersson: svårigheter att bryta en livsstil som påverkar blodtrycket negativt, som till exempel för mycket stress, för lite fysisk aktivitet, för hög vikt, för dålig kost och för mycket alkohol. Det kan också handla om att den ordinerade medicineringen inte följs.

En del patienter tar inte medicinen om de mår bra, men stoppar däremot i sig en tablett när de känner av symptom som de tror hör ihop med blodtrycket. Då blir effekten inte den rätta. Ytterligare andra sköter sig prickfritt, men har en läkare som inte skrivit ut tillräckligt med medicin. Forskning har visat att det är bättre med två eller fler olika mediciner än att ta högre dos av en och samma, berättar Ulrika Andersson.

Programmet som användes finns inte ute på marknaden än. I höst deltar Ulrika Andersson i ett nytt forskningsprojekt vid Lunds universitet, ”Hållbar hypertonivård”. I det ska ytterligare ljus kastas över hur primärvården bäst fångar upp sina många blodtryckspatienter.

Avhandling

Ulrika Andersson disputerade med avhandlingen "E-health in the treatment of hypertension in primary care" den 3 maj 2024.

Högt blodtryck

När blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen uppstår det som kallas blodtryck. När blodtrycket är högt blir det svårare för hjärtat att pumpa. Risken för hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar om du har högt blodtryck.

Många som har för högt blodtryck känner ingenting alls. Ibland kan du få lätt huvudvärk och känna dig trött. Men de symtomen kan även ha andra orsaker. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är för högt är att mäta det.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg. Den första siffran visar övertrycket och den andra siffran visar undertrycket, till exempel 140/90 som uttalas 140 över 90.

Blodtrycket varierar under dygnet. Därför är det bra att ha flera värden och räkna fram ett medelvärde av dessa. Medelblodtrycket hos en vuxen över 18 år bör vara under 140/90 när det mäts inom sjukvården.
Källa: 1177

porträtt ulrika andersson. foto.

Ulrika Andersson, med.dr, forskare vid Lunds universitet och distriktsläkare på Löddeköpinge vårdcentral, Primärvården Region Skåne.
Profil i Forskningsportalen