Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Proteiner styr blodutvecklingen - årets bästa avhandling i hematologi

Maria Jassinskaja. foto.
Maria Jassinskaja vid Institutionen för laboratoriemedicin, vars avhandling blev utsedd till årets avhandling i hematologi 2021. Hon har studerat blodutvecklingen och hur den påverkar vårt immunförsvar. Foto: Maria Samuelsson.

”Vi hyser inga tvivel om att Maria Jassinskajas avhandling skulle rankas bland de fem procent bästa, oavsett medicinsk specialitet eller ursprungsland” lyder en del av motiveringen när Svensk förening för hematologi utsåg Maria Jassinskajas avhandling till årets avhandling i hematologi 2021.

– Jag blev så otroligt rörd – det var helt fantastiskt att få den typen av erkännande. Det känns speciellt roligt att en klinisk orienterad organisation som Svensk förening för hematologi, är intresserade av mitt arbete och ser värdet i den här prekliniska forskningen, säger Maria Jassinskaja.

Maria Jassinskajas avhandling blev utsedd till årets avhandling i hematologi 2021. Hon har studerat blodutvecklingen och hur den påverkar vårt immunförsvar.

– Utvecklingen av immunförsvarets olika celltyper skiljer sig mycket åt mellan foster och vuxna. Genom att studera proteinerna, som utför de flesta funktioner i cellen, kan man få en väldigt bra bild av hur cellen kommer att bete sig.

Hos foster har blodstamcellerna en större förmåga att utveckla immunceller som är reaktionssnabba och inte så specifika vid bekämpning av en infektion. Vuxnas blodstamceller är i sin tur bättre på att utveckla immunceller som är långsammare men mer specifika. Det sätt som blodstamcellerna skiljer sig åt på molekylärnivå påverkar inte bara vilka celler de kan generera, men också deras känslighet för uppkomst av cancer och hur den utvecklar sig. Blodcancer hos barn respektive vuxna ser nämligen väldigt olika ut. Medan barn oftast drabbas av ALL (akut lymfatisk leukemi), är vuxna mer benägna att få AML (akut myeloisk leukemi).

– Proteinet IRF8 är centralt i produktionen av en specifik typ av immunceller - monocyter - och saknas det utvecklar man en sjukdom som påminner om leukemi. Vi har sett att fosterceller inte kan producera dessa monocyter lika bra som vuxna celler, vilket kan påverka sjukdomsutvecklingen hos barn.

Celler från foster har dessutom lägre nivåer av de proteiner som ingår i försvaret mot så kallade fria radikaler - molekyler som cellerna bildar när de ska producera energi och används av de vita blodkropparna för att döda bakterier och virus. Men om cellerna inte kan kontrollera nivån av dessa fria radikaler, kan de skada vår arvsmassa så att mutationer och cancer uppstår. Det kan eventuellt bidra till att en del leukemier uppstår redan under fosterstadiet och utvecklas under spädbarnstiden.

– Det här är ett exempel på hur vi kan studera speciellt viktiga proteiner som har att göra med hur cellerna väljer att mogna ut och vad det kan ha för konsekvenser för mutationer.

Maria Jassinskaja disputerade med sin avhandling "Molecular and Functional Dynamics of Hematopoietic Progenitor Cell Fate During Ontogeny" den 9 juni 2021. Avhandlingsarbetet gjordes I Jenny Hanssons forskargrupp: Proteomic Hematologi