Simon Timpka leder en forskargrupp inom perinatal och kardiovaskulär edpidemiologi vid Lunds universitet och vill förstå hur graviditet kan avslöja framtida hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.
– Graviditeten innebär en stor omställning för kroppens hjärt-kärlsystem som kan liknas vid ett stresstest. Genom att förstå hur kroppen anpassar sig under graviditeten hoppas vi kunna hitta sätt att upptäcka kvinnor med förhöjd risk långt innan sjukdom utvecklas, säger Simon Timpka.
Finansiering som ger trovärdighet
För Simon Timpka betyder priset inte bara pengar till forskning, utan också ett viktigt erkännande.
– Den största betydelsen är egentligen att någon tror på det vi gör. Priset kommer i ett skede där forskargruppen behöver växa för att kunna genomföra mer avancerade analyser. Att bygga forskning tar lång tid, och den här typen av anslag gör det möjligt att fortsätta utveckla verksamheten långsiktigt, säger Simon Timpka.
Forskningen genomförs tillsammans med Sofia Enhörning, specialist i intermedicin och forskare vid Lunds universitet och bygger på nya rön som visar att biologiska markörer tidigt i graviditeten kan vara kopplade både till komplikationer som preeklampsi – tidigare kallat havandeskapsförgiftning – och till senare hjärt-kärlsjukdom hos kvinnan.
I dag vet man att det finns en tydlig koppling mellan preeklampsi och framtida hjärtproblem, men de bakomliggande mekanismerna är fortfarande inte fullt klarlagda. Tidigare sågs moderkakan som den huvudsakliga orsaken till preeklampsi. Men på senare år har forskningen i allt större utsträckning riktat fokus mot kvinnans eget hjärt-kärlsystem.
Idag ses preeklampsi allt oftare som ett uttryck för hur kvinnans kärlsystem reagerar på graviditeten. Frågan är om problemen börjar i moderkakan eller i den kardiovaskulära omställningen hos kvinnan. Där är forskarvärlden fortfarande inte helt överens.
Unika prover från gravida kvinnor
Simon Timpka vill identifiera signalämnen i blodet som finns redan under tidig graviditet och som kan visa vilka kvinnor som löper ökad risk att senare drabbas av exempelvis högt blodtryck, hjärtinfarkt eller stroke.
Tidigare forskning har främst studerast enskilda markörer var för sig, men Simon Timpkas forskargrupp vill nu undersöka hur signalämnen samverkar och om deras mönster tillsammans kan förutsäga framtide hjärt-kärlsjkudom.
En viktig förutsättning för forskningen är ett ovanligt biobanksmaterial där blodprover från gravida kvinnor i Skåne har sparats under lång tid och kunnat kopplas till nationella register.
– Den här typen av material är extremt ovanliga internationellt. Proverna blir dessutom mer värdefulla ju längre tid som går, eftersom vi kan följa kvinnornas hälsa 20–30 år senare i olika medicinska register, säger Simon Timpka.
På sikt hoppas han att forskningen ska leda till mer individanpassad uppföljning efter graviditet.
– Om vi bättre kan identifiera vilka kvinnor som har förhöjd risk kan vi också sätta in förebyggande åtgärder tidigare.
