En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. I blodet finns exempelvis blodplättar, eller trombocyter, vars uppgift bland annat är att stoppa blödningar och hjälpa till att läka sår. Vid behov aktiverar de blodets koaguleringssystem.
För forskare och kliniker är det viktigt att kunna förebygga eller behandla blodproppar. I behandling används framför allt blodförtunnande mediciner som NOAK (Non vitamin-k Orala AntiKoagulantia) och Warfarin. Samtidigt behövs förståelse för vilka konsekvenser en blodförtunnande behandling kan innebära för olika individer.
För att förstå varför vi får blodproppar behöver vi också förstå blodets funktioner och hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Det menar Peter J Svensson som är ”biten av blod”. Han är professor i klinisk koagulationsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och har länge forskat på blodkoagulation eller läran om hur blodet levrar sig i kroppen.
Blodets livsavgörande funktioner
– Blodets uppgift är bland annat att förse alla våra celler i kroppen med syre. Det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen genom blodkärlen, som i sin tur leder blodet till och från hjärtat. Blodkärlen som leder blodet från hjärtat kallas artärer, och venerna för blodet tillbaka till lungan för att syresätta den på nytt. Att blodet flyter fram i våra blodkärl är livsviktigt för oss. Ett fungerande blodomlopp håller oss vid liv, säger Peter J Svensson.
I sin forskning letar Peter J Svensson bland annat efter riskfaktorer för blodpropp och olika sätt för att bättre kunna bedöma risker för komplikationer av blodförtunnande behandling. Ihop med flera forskarkollegor använder han just nu avancerad DNA-teknik för att leta efter ärftlig trombofili, som är ett sjukdomstillstånd som gör att blodet koagulerar alltför lätt, alltså motsatsen till blödarsjuka där koagulationen är nedsatt.
Ibland fungerar inte blodets koagulationsförmåga som den ska utan ger i stället upphov till proppar i blodet.
Blodkoagulation – kroppens eget försvar
Blodet har en inbyggd skyddsmekanism som vid eventuella skador snabbt kan reparera kärlväggarna för att vi inte ska förlora för mycket blod. Den processen kallas för koagulation. Koagulationen, eller blodets levringsförmåga, behöver vi för att inte blöda ihjäl när vi skadar oss.
– Man kan se blodkoagulationen som en andra försvarslinje efter blodkärlens väggar. När blodet koagulerar som det ska skyddar det kärlväggarna och hjälper oss på så sätt att hålla oss vid liv. Ibland fungerar inte blodets koagulationsförmåga som den ska utan ger i stället upphov till proppar i blodet. Till exempel finns det sjukdomar som får personer att blöda lättare eftersom de saknar vissa faktorer i blodet, och det kan finnas rubbningar eller mekanismer som inte reglerar blodkoagulationen fullt ut, vilket kan leda till blodproppar.
Blodpropp i ben och lunga
Att få en blodpropp i benet är vanligast. Benet kan då kännas varmt och svullet. Om delar av proppen lossnar kan den följa med blodströmmen till lungorna och bilda en blodpropp i lungan. Vanligaste symptomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro, ångest och hosta.
Med fysisk aktivitet hjälper du till att hålla igång ditt blodomlopp, så se till att röra på dig varje dag och gör saker du själv mår bra av.
Blodproppar kan fara iväg och orsaka stopp i blodflödet till olika organ i kroppen. Vid allvarligare tillstånd kan en blodpropp ge upphov till syrebrist i andra organ som till exempel njurar, lever och tarmar. De flesta blodproppar i ben eller lunga kan efter ställd diagnos behandlas i öppenvård med blodförtunnande läkemedel. I komplicerade fall behövs proppupplösande behandling och kärlöppning med röntgenkatetrar på sjukhus.
– I dag har cirka fyra till sex procent av Sveriges befolkning blodförtunnande behandling för att skydda mot blodpropp. Skyddet mot blodpropp är i de flesta fall mycket bra men med blodförtunnande tabletter finns det alltid en risk för att drabbas av en blödning.
Den som tidigare har haft en blodpropp har också större risk att drabbas en gång till. De flesta som har haft en blodpropp blir mycket bättre redan efter några veckor.
Håll igång blodet
Regelbunden träning håller ditt blod i rörelse i hela kroppen och stärker samtidigt dina artärer och vener så att blodcirkulationen med syresättning och näringsflödet inte försämras.
– Alla kan få en blodpropp och varannan person som drabbas har ingen tidigare säker identifierbar riskfaktor. Att lägga om sin livsstil genom kost, viktminskning vid övervikt, motion och rökstopp är en viktig del av behandlingen såväl som för att förebygga sjukdomen. Med fysisk aktivitet hjälper du till att hålla igång ditt blodomlopp, så se till att röra på dig varje dag och gör saker du själv mår bra av.