Malin Inghammar, forskare och infektionsläkare vid Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund och Skånes universitetssjukhus. Hon får ett anslag på 5,2 miljoner för fyra års halvtidsstudier för sitt forskningsprojekt ”Seneffekter och socioekonomiska riskfaktorer vid svår sepsis”.
Målet för Malin Inghammars sepsisforskning är ”att studera överlevnad på längre sikt och att kartlägga långtidskomplikationer hos vuxna i Sverige som överlevt det akuta vårdförloppet vid svår sepsis. Projektet avser också att undersöka om risken för sepsis skiljer sig åt beroende på socioekonomiska bakgrundsfaktorer.
Vad är den vanligaste orsaken till sepsis?
– Sepsis är livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion och kroppens egna organ skadas. I höginkomstländer är den absolut vanligaste orsaken olika bakterieinfektioner, som exempelvis lunginflammation, urinvägsinfektion eller hud- och mjukdelsinfektioner. Men även influensa eller svåra svampinfektioner kan ge sepsis. I låginkomstländer, särskilt i tropiska delar av världen, kan exempelvis malaria och tuberkulos också vara vanliga orsaker.
Du ska bland annat studera överlevnad på längre sikt och kartlägga långtidskomplikationer hos vuxna i Sverige. Vilken typ av komplikationer handlar det om?
– Det är först på senare år som det uppmärksammats att många patienter har kvarstående besvär efter sepsis och än så länge saknas mycket kunskap. Internationella studier har indikerat att av de som överlever den akuta sjukdomen så avlider cirka tredjedel inom ett år och upp mot en sjättedel av patienterna kan ha kvarvarande svåra funktionsnedsättningar, som i sin tur kan öka risken för återinsjuknande. Det som hittills är mest studerat internationellt är en ökad risk för hjärtsjukdom, psykiatriska sjukdomar såsom depression och ångest och kognitiva besvär såsom kvarvarande koncentrationssvårigheter. En del patienter har behövt genomgå exempelvis amputation och då kan det ge problem längre fram.
Vad betyder anslaget för din forskning?
– Det är fantastiskt roligt! Eftersom anslaget löper över fyra år så ger det stabilitet och möjliggör att kunna driva projekten som vi startat i hamn. Det känns också viktigt för sepsisforskningen i allmänhet att SSMF valt att prioritera detta projekt. Sepsis är nästan som en bortglömd sjukdom, det finns stora kunskapsluckor som generellt får för lite forskningsresurser. Om man jämför vilket kliniskt problem det är, och hur många som faktiskt dör varje år i sepsis både i Sverige och globalt, med de forskningsresurser som avsätts, så är det enormt stor skillnad mellan sepsis och exempelvis hjärt-kärlsjukdomar eller cancer.
Christopher Douse, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap får ett anslag på 6,8 miljoner kronor till fyra års heltidsstudier för projektet ”Dynamisk reglering av kromatinarkitekturen av MORC-familjen”.
”Trots att kroppens alla celler har samma DNA-kod (genom) utvecklas de ändå till olika celltyper. Det som avgör vilken typ av cell det blir är hur genomet regleras i den specifika cellen. Detta undersöks inom ett forskningsområde som kallas epigenetik. Projektet fokuserar på att undersöka en särskild grupp av epigenetiskt reglerade proteiner som kallas MORC ATPaser. Det har visats sig att deras funktion är viktig för reglering av genomet hos människa och att mutationer kan orsaka sjukdom, inklusive utvecklingsstörningar.”
Christopher Douse, för närvarande vid Cambridge University, ansluter till professor Johan Jakobssons forskargrupp i molekylär neurogenetik i mars 2020. Vi får då anledning att återkomma till honom och berätta mer om hans forskning kring epigenetiskt reglerade proteiner.
Olle Dahlbäck