Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Till studenter och medarbetare: För uppdaterad information om coronaviruset, se www.lu.se - Klicka här för att dölja meddelandetTillstudenterochmedarbetare:Föruppdateradinformationomcoronaviruset,sewww.lu.se
Du är här

Tidig diagnos av covid-19-patienter kan förhindra allvarliga lungskador

Lungfibros är ett allvarligt kroniskt tillstånd som leder till för tidig död. Vissa patienter som insjuknat i covid-19 uppvisar en allvarligare utveckling av sjukdomen med svåra lungskador. Lungforskare i Lund försöker nu hitta metoder att identifiera dessa riskgrupper i ett tidigt skede i syfte att bättre kunna påverka sjukdomsförloppet.
Porträttfoto på Gunilla Westergren-Thorsson
Gunilla Westergren-Thorsson leder studien som vill identifiera riskgrupper som riskerar att få allvarliga skador på lungorna vid en covid-19-infektion. Foto: Agata Garpenlind

Kraftigt förändrad lungstruktur med överproduktion av bindväv, så kallad lungfibros*, är ett allvarligt kroniskt tillstånd som medför avsevärt försämrad livskvalitet. I sin allvarligaste form slutar lungorna helt att fungera och leder i förlängningen till förtida död.

En del av dem som drabbas av COVID-19-infektion uppvisar tydliga förändringar av lungvävnaden, så kallad fibrosbildning, något som på sikt alltså kan leda till nedsatt lungfunktion.

– För att kunna sätta in behandling i ett tidigt skede av sjukdomen behöver vi utveckla strategier för att identifiera riskgrupperna, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, som leder studien.

Unika protein

När forskarna har studerat lungvävnad med fibrosbildning har de funnit att det i förloppet frisätts unika protein, det vill säga markörer, som speglar det kliniska sjukdomsförloppet. Dessa potentiella biomarkörer ska nu undersökas vidare i blodprov från patienter med lungfibros och covid-19 i syfte att kartlägga de covid-19-patienter som löper risk att utveckla lungfibros.

– Vi kommer att koppla ihop resultaten med olika kliniska parametrar; ålder, kön och underliggande sjukdomar, som tros vara riskfaktorer för att drabbas av allvarliga symptom vid en covid-19-infektion. Målet är att kunna identifiera de patienter med covid-19 som löper risk att utveckla lungfibros.

Viruset etableras i lungan

Forskarna kommer också att kartlägga riskfaktorer som rökning och övervikt, och identifiera proteiner (biomarkörer) specifika för lungfibros i blodet från covid-19-patienter som utvecklat fibros. Dessutom vill man ingående studera sjukdomsmekanismerna; vävnadens protein- och kolhydratkomposition, signalvägar för fibrosbildning och hur viruset etableras i lungan.

Att tidigt i sjukdomsförloppet kunna identifiera patienter som löper risk att utveckla lungfibros skulle ge oss möjligheten att sätta in förebyggande åtgärder för minskad fibrosutveckling och därmed minska patientdödligheten. För detta är ökad kunskap kring riskfaktorer som samsjuklighet och könsskillnader, med avgörande påverkan på sjukdomsutvecklingen, av central betydelse. Hittills förefaller det till exempel vara så att majoriteten av patienter med covid-19 är män med annan underliggande sjukdom.

En schematisk bild av en lunga som visar hur de förändras som följd av covid-19 infektion.

Att tidigt kunna identifiera patienter som löper ökad risk att utveckla svår lungfibros som följd av covid-19 infektion skulle ge oss möjligheten att sätta in förebyggande åtgärder för minskad fibrosutveckling och därmed minska patientdödligheten. Genom att studera lungvävnad med fibrosbildning har forskargruppen funnit att det frisätts specifika protein från bindväven ut i blodet som speglar det kliniska sjukdomsförloppet. Dessa potentiella biomarkörer ska nu undersökas vidare i blodprov från patienter med covid -19. Illustration: Lisa Karlsson

Försämrad lungfunktion

Gunilla Westergren-Thorsson och hennes forskarkollegor har lång erfarenhet (25 år) och kunskap om hur bindväv omsätts i lungan vid olika lungsjukdomar, hur bindväven är uppbyggd molekylärt och strukturellt sammansatt i olika delar av lungan. Förhoppningen är att kunna överföra denna kunskap på covid-19, med fokus på nedre luftvägar kopplat till bindvävens sammansättning/omsättning och sammankoppling till patienten lungfunktion och syresättning.

– Vi har fokuserat på vävnaden i de nedre luftvägarna, där syrgasutbytet sker. Att få en infektion eller inflammation i nedre luftvägarna är inte bra. Detta sker i vissa inflammatoriska sjukdomar, men kan också ske vid covid-19-infektion. Vi vet också att strukturella förändringar i lungan i ett visst skede går att påverka, men om det går för långt kommer man in i en återvändsgränd och du får en permanent lungförändring som leder till försämrad lungfunktion.

Studien vid Lunds universitet sker i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och de första resultaten när det gäller patientgruppen med svår lungfibros förväntas i slutet av hösten 2020. Dessa resultat kommer ligga till grund för vidare arbete med covid-19-proverna.

*Lungfibros innebär att lungans vanliga vävnad kring luftrören och i lungblåsorna omvandlas till stel ärrvävnad, fibros. Det innebär att utbytet av syre och koldioxid mellan lungorna och blodomloppet försvåras, vilket i sin tur leder till andfåddhet och så småningom andnöd. Ju mer fibrosen utvecklas, desto svårare blir det att andas.

Fakta om studien

Namn på studien: "Tidig diagnos av covid-19 patienter med ökad risk för lungfibros kan förhindra allvarliga lungskador",

Studien startade 2020-05-07

Forskargruppen Lungbiologi som består av cirka 20 personer leds av professor Gunilla Westergren-Thorsson och vill bidra till en ökad förståelse för mekanismerna bakom kroniskt inflammatoriska lungsjukdomar. Målet är även att ta fram nya markörer för tidig diagnostik och nya måltavlor för behandling av dessa sjukdomar.

Forskarna som är involverade i detta projekt är:

  • Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi, föreståndare vid Wallenberg center för molekylärmedicinsk forskning och Lund University Bioimaging Center
  • Anna Löfdahl, post-doc
  • Linda Elowsson Rendin, post-doc
  • Emil Tykesson, post-doc
  • Dimitrios Kalafatis, doktorand
  • Barbora Michaliková, doktorand
  • Samarbetspartner i projektet är Magnus Sköld, professor Lungmedicin vid Karolinska Institutet

Länkar till relevant relaterad tidigare forskning:

Matrisome Properties of Scaffolds Direct Fibroblasts in Idiopathic Pulmonary Fibrosis
Quantitative Proteomic Characterization of the Lung Extracellular Matrix in Chronic Obstructive Pulmonary Disease and Idiopathic Pulmonary Fibrosis

Senaste nyheter

2020-07-10

Ny lovande behandling använder smarta nanopartiklar för att angripa lungcancer

Ny lovande behandling använder smarta nanopartiklar för att angripa lungcancer
2020-06-29

Förskolebarn tipsar forskare om coronaforskning

Förskolebarn tipsar forskare om coronaforskning
2020-06-25

Ny forskning banar vägen för att utveckla behandlingar som kan bromsa Alzheimers sjukdom

Ny forskning banar vägen för att utveckla behandlingar som kan bromsa Alzheimers sjukdom
2020-06-24

Kraftig ökning av hudcancer sedan 1960-talet

Kraftig ökning av hudcancer sedan 1960-talet
2020-06-23

Föräldraförberedelse - för ett tryggare föräldraskap

Föräldraförberedelse - för ett tryggare föräldraskap