Från denna stora kohort där cirka 21 000 individer med typ 2-diabetes och 25 000 friska kontroller studerades, identifierade forskarna fyra nya ovanliga men viktiga gener med sällsynta varianter som påverkar risken för typ 2-diabetes. Med ett stort och brett underlag av en diversifierad befolkning kan forskarna i studien dessutom generalisera resultaten för att gälla globalt.
Peter M Nilsson, Leif Groop och Valeriya Lyssenko, alla tre professorer knutna till Lunds universitet, är några av de svenska forskare som har medverkat i studien. Från Lunds universitet har man bidragit med DNA-material och data från en av de stora Malmö-kohorterna som sedan har bearbetats av det internationella forskarkonsortiet.
Nya genetiska markörer kan bidra till läkemedelsutveckling
Forskarna har läst av delar av det proteinkodande området i genomet, arvsmassan. Eftersom de sällsynta varianterna i DNA-förändringar är extremt svåra att upptäcka kan resultatet i den nya studien ge värdefull insikt om sjukdomsrelaterade gener, vilket i sin tur även kan ge kunskap för nya behandlingsmål inom framtida läkemedelsstudier.
– Genom upptäckten av fyra nya genvarianter har vi fått bättre förståelse för de specifika mekanismer som bidrar till typ 2-diabetes. En tillämpning av denna nya kunskap kan vara att om de farliga generna i vissa fall är genetiskt avstängda genom mutationer, så kallad loss of function, minskar sjukdomsrisken. Om det då inte heller uppträder några farliga medicinska symptom hos människor med dessa loss of function-varianter kan man dra slutsatsen att en behandling som riktar sig mot just denna mekanism, till exempel ett protein eller en receptor som kodas av genen i fråga, sannolikt inte heller behöver ha några farliga biverkningar. Resultaten ger oss därför hopp om att finna nya lovande behandlingsmål för nya läkemedel, vilket vi redan sett är möjligt genom bland annat blodfettsänkande läkemedel som har utvecklats utifrån observationer på loss of function, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning.
Genetisk associationsundersökning med genomtäckande associationsstudier (på engelska genome-wide association studies, så kallad GWAS) är ett tillvägagångssätt för att hitta sjukdomsassocierade genvarianter. En metod som kan vara effektiv för att hitta gemensamma sjukdomsvarianter i hela genomet men som lätt missar de mer ovanliga varianterna. I denna studie använde forskarna exomsekvensering, en specifik genomisk teknik som analyserar en individs arvsmassa mer i detalj, det vill säga kodande DNA, i syfte att hitta de mer svårfångade genetiska mutationerna som innebär en ökad risk för sjukdom.
Studien är en av de hittills största när det gäller exomsekvensering av typ 2-diabetes, men forskarna vill öka testantalet i framtida kliniska försök. I artikeln anger författarna att det kan krävas mellan 75 000 och 185 000 individer som referens för att övertygande kunna identifiera även de sällsynta varianterna.
Publikation
"Exome sequencing of 20,791 cases of type 2 diabetes and 24,440 controls"
Nature 19 maj 2019, https://doi.org/10.1038/s41586-019-1231-2
Resultaten från de olika forskarlagen som ingick i studien är offentliga och tillgängliga online på Accelerating Medicines Partnership (AMP) The Type 2 Diabetes Knowledge Portal, och gör det möjligt för forskare runtom i världen att få tillgång till och använda informationen i sin egen forskning.
För mer information om studien kontakta:
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning och epidemiologi, Lunds universitet, peter [dot] nilsson [at] med [dot] lu [dot] se, 040-33 24 15, 0704-503456
Tove Gilvad