Tillsammans med två fysioterapeut- och forskarkolleger har Kjerstin Stigmar nyligen slutfört uppdraget med att sammanställa vetenskaplig internationell kunskap om åtgärder för säkra personförflyttningar inom vård och omsorg. Efter att ha gallrat bort icke relevanta studier blev det 29 kvar att sammanställa och analysera. Att jämföra dessa studier och dra säkra slutsatser av dem är svårt, konstaterar rapportförfattarna, men vissa slutsatser har kunnat dras för att ge rekommendationer till verksamheterna.
Belastningsskador kan uppstå när personförflyttningar görs på fel sätt. För att undvika skadorna behövs rätt utrustning, såsom draglakan, taklyft och golvlyft. Utöver att utrustningen ska finnas och vara lättillgänglig, ska personalen ha fått utbildning i hur den används. En chef som aktivt vill jobba mot belastningsskador och därmed visar personalen stöd och engagemang i frågan är också avgörande. Detta kan låta självklart, men ändå ser det inte ut så runt om i Sverige. Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner uppvisade 75 procent av de besökta arbetsgivarna inom hälso- och sjukvård brister i arbetsmiljön – särskilt gällande rutiner för att kartlägga risker för belastningsskador vid personförflyttning.
– Belastningsskador måste ses i ett arbetsmiljösammanhang, det måste finnas strategi och policy om detta ute på arbetsplatserna. Det räcker inte att åka på en utbildning. Chefen måste ge stöd, ta på sig ledartröjan och säga ”detta är viktigt!”, säger Kjerstin Stigmar.
De äldre personerna i Sverige blir fler och fler. Övervikt och fetma blir vanligare. Behovet av välfungerande lyft och förflyttningar ökar därmed också. En svetsare skulle inte få för sig att svetsa utan nedfällt visir, jämför Kjerstin Stigmar. Om så ändå skedde, skulle arbetsledaren säkert bli upprörd och säga ifrån. Men i de kvinnodominerande yrkena inom vård och omsorg är risken högre att chefen inte agerar på de faror som finns i samband med lyft och förflyttningar.
Nu planerar Kjerstin Stigmar tillsammans med de andra två rapportförfattarna, Charlotte Wåhlin vid Region Östergötland och Emma Nilsing Strid vid Region Örebro län, och Arbetsmiljöverket ett antal seminarier på ämnet i höst. Då hoppas de att den vårdpersonal som själv utför personförflyttningar kommer och lyssnar. Men det är ett måste att även nå ut till cheferna.
– Vi önskar nå både förstalinjechefer och ledare högre upp, på strategisk nivå. Näst efter psykisk ohälsa är besvär från muskler och leder den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige. Det är ett onödigt lidande som ofta skulle gå att förebygga.
Länk till rapporten: Kunskapssammanställning 2019:6, Säkrare personförflyttningar, Åtgärder i arbetsmiljön för medarbetare inom hälso- och sjukvård samt omsorg
För mer information kontakta:
Kjerstin Stigmar, PhD, universitetsadjunkt i fysioterapi, kjerstin [dot] stigmar [at] med [dot] lu [dot] se (kjerstin[dot]stigmar[at]med[dot]lu[dot]se), tel: 0761-36 55 56
Erika Svantesson
