Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Till studenter och medarbetare: För uppdaterad information om coronaviruset, se www.lu.se - Klicka här för att dölja meddelandetTillstudenterochmedarbetare:Föruppdateradinformationomcoronaviruset,sewww.lu.se
Du är här

Ny metod för att med enkelt blodprov upptäcka alzheimer

Forskare från Lunds universitet har tillsammans med företaget Roche använt en metod för att utveckla en ny blodmarkör som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie i primärvården för att testa tekniken.
bild på ett blodprov
Bildkälla: Mostphotos

I dag diagnosticeras Alzheimers sjukdom med hjälp av att identifiera ämnet beta-amyloid, antingen i ett ryggvätskeprov eller genom avbildning av hjärnan med PET-kamera.

– Det är metoder som är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har vi därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, och huvudförfattare till studien.

I denna studie, som är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal, har forskarna undersökt om man med ett enkelt blodprov kan identifiera personer hos vilka beta-amyloid har börjat ansamlas i hjärnan, det vill säga har underliggande alzheimer. Med en enkel och exakt metod som forskarna menar lämpar sig väl för klinisk diagnostik och screening inom primärvården, har de kunnat identifiera beta-amyloid i blodet med hög träffsäkerhet.

– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom. Svårigheten än så länge är att dessa andra metoder i nuläget kräver avancerad teknik och inte finns tillgängliga för att använda i klinisk rutin i dag, säger Sebastian Palmqvist.

Resultaten publiceras i JAMA Neurology och bygger på studier av blodanalyser insamlade från 842 personer i Sverige (The Swedish BioFINDER) och 237 i Tyskland. Deltagarna i studien är alzheimerpatienter med demens, friska äldre och personer med lindriga kognitiva svårigheter.

Metoden forskarna har studerat är utvecklad av Roche och är en helautomatiserad teknik som mäter beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar.

– Vi har samarbetat länge med Roche och det är först med den här metoden som vi börjar närma oss en träffsäkerhet som går att använda i klinisk rutinsjukvård runtom i hela världen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Forskarna tror att denna nya blodprovsanalys kan vara ett viktigt komplement när det gäller screening för att hitta personer att inkludera i läkemedelsstudier mot Alzheimers sjukdom, eller för att förbättra diagnostiken inom primärvården vilket kan medföra att fler kan få tillgång till de nuvarande symtomlindrande läkemedlen mot Alzheimer.

– För att bekräfta denna metod för blodanalys som enkelt avslöjar beta-amyloid, är nästa steg att testa den i en större population där förekomsten av underliggande alzheimer är lägre. Vi behöver även pröva tekniken i klinisk verksamhet, vilket vi gör rätt snart i en stor primärvårdsstudie i Skåne. Där hoppas vi kunna validera våra resultat, säger Sebastian Palmqvist.

Studien är finansierad med stöd av: Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Multipark vid Lunds universitet, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Parkinsonfonden, The Parkinson Research Foundation, SUS fonder och stiftelser samt ALF-medel.

Tove Gilvad

bild på Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist
Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist. Foto: Björn Martinsson.

Publikation i JAMA Neurology

Performance of Fully Automated Plasma Assays as Screening Tests for Alzheimer Disease–Related β-Amyloid Status
Sebastian Palmqvist, Shorena Janelidze, Erik Stomrud, Henrik Zetterberg, Johann Karl, Katharina Zink; Tobias Bittner, Niklas Mattsson, Udo Eichenlaub, Kaj Blennow, Oskar Hansson.
JAMA Neurology, publicerad online 24:e juni 2019, doi:10.1001/jamaneurol.2019.1632

Kortfakta om studien:

Ämne: neuroforskning. Klinisk forskning.
Studiedesign:
Kvantitativ studie, statistiska samband, In vivo
Observationsstudie: prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie med 2 grupper
. Patientgrupper: friska resp. lindrig  kognitiv svikt och demens

Senaste nyheter

2020-08-13

Miljoner att spara om artros behandlas via app

Miljoner att spara om artros behandlas via app
2020-08-12

Sträng diet förklarar fetmakirurgins magi

Sträng diet förklarar fetmakirurgins magi
2020-08-11

Nytt och säkert snabbtest för antikroppar mot covid-19

Nytt och säkert snabbtest för antikroppar mot covid-19
2020-08-10

​Miljonanslag från Michael J. Fox Foundation för att ställa bättre diagnos vid Parkinson

​Miljonanslag från Michael J. Fox Foundation för att ställa bättre diagnos vid Parkinson
2020-07-28

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder