Studien är ett samarbete mellan Albert Salehi vid Lunds universitet och Jalal Taneera vid universitetet i Sharjah, Förenade Arabemiraten. Albert Salehis forskargrupp har i tidigare studier* kartlagt alla de drygt 130 receptorer som finns på betacellens yta. Målet är att undersöka alla dessa receptorer och nu har de gått vidare med att studera funktionen hos några av dem. Resultaten av den nya studien visar att en av receptorerna, GPR183 (Orphan G-protein coupled receptor 183), har en stor påverkan på insulinfrisättningen i celler från mänskliga donatorer och råttor när den aktiveras.
Forskarna visar att receptorn aktiveras när den binder till en specifik metabolit (restprodukt/nedbrytningsprodukt) som bildas när levern bryter ned kolesterolet, 7α-25-DHC (7α,25-dihydroxy Cholesterol), vilket leder till ökad insulinfrisättning.
– Om vi på konstgjord väg kan aktivera receptorn kan det leda till utveckling av läkemedel för att stimulera insulinproduktionen hos individer med låga halter av kolesterolmetaboliten. En substans liknande kolesterolet 7α-25-DHC med förmågan att binda denna specifika receptor kan kan också ge betacellerna ett skydd mot den stress som ständigt höga sockernivårer utsätter betacellen för, genom att öka cellens motståndskraft.
Albert Salehi menar att fynden även kan ha en annan viktig betydelse eftersom produktionen av insulin även hänger ihop med ökad hunger och fetma.
– Har man högt kolesterol så produceras den här specifika metaboliten och konsekvensen blir en ökad insulinfrisättning vilket leder till hungerkänsla, och äter man mer så går man upp i vikt.
Personer med höga kolesterolhalter är ofta överviktiga eller feta.
– I teorin skulle man tvärtom kunna blockera receptorn från att binda till metaboliten och reglera ner insulinfrisättning och på så vis minska hungerkänsla, säger Albert Salehi.
* Amisten et al 2013 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23694765 och Duer et al 2016 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27636017
Sara Liedholm