Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nobelpriset i kemi 2020: Snabbt segertåg för gensaxen

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. 
Charpentiers och Doudnas utveckling av gensaxen till ett användbart verktyg blev starten på en mycket snabb utveckling inom både forskning och industri, menar Karin Broberg som är professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

- Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har utvecklat gensaxen till ett användbart verktyg, och det är ett ovärderligt bidrag till vetenskapen, säger Karin Broberg.

Det finns flera tekniker för att ändra genetisk kod för att korrigera DNA/arvsmassa i en viss, eftersträvad riktning. CRISPR/Cas9 möjliggör specifika och många olika genetiska förändringar och är förhållandevis enkel att använda. Det innebär att det blivit en explosionsartad ökning av användandet av CRISPR/Cas9 inom forskning och industri under det fåtal år som verktyget hittills varit tillgängligt, berättar Karin Broberg

- CRISPR/Cas9 är väldigt effektiv och specifik. Den har en bred användning som omfattar alla typer av celler i människa, djur, bakterier och växter. 

Vad har gensaxen haft för betydelse för medicinsk forskning?
- Utvecklingen har varit extremt snabb under de åtta åren som hunnit gå sedan Charpentier och Doudna först presenterade sina rön. Mycket forskning är nu i klinisk prövning och nära att ta steget till godkänd behandling. Inom genetiskt ärftliga sjukdomar kommer gensaxen ha stor betydelse för att bota svåra sjukdomar, till exempel sicklecell-anemi. Leukemi (blodcancer) är ett annat område där gensaxen bidragit till framsteg för behandling. 

Vid en blick framåt anser Karin Broberg att CRISPR/Cas9 har goda förutsättningar att bidra till förbättrad behandling av flera av våra folksjukdomar som till exempel cancer, diabetes och hjärnans sjukdomar.  

Karin Broberg är även koordinator för ett tvärvetenskapligt forskningstema med deltagare från flera fakulteter vid Lunds universitet, CRISPRideas, och där undersöks bland annat medicinska, etiska och juridiska aspekter av gensaxen CRISPR/Cas9. Hon pekar på att gensaxens möjligheter och den snabba utvecklingen innebär att det väcks frågor om gränser för användningen. Vad vill vi göra? Vad får vi göra?

Utanför medicinens område har CRISPR/Cas9 bland annat spelat stor roll för växtförädlingen genom att tekniken ger enorma möjligheter att ta fram tåliga grödor som ger hög avkastning.
 

Forskningens dag 11 november: Genvägar till ett bättre liv

Gensaxen CRISPR/Cas9 uppmärksammas hösten 2020 bland annat under Forskningens Dag vid Lunds universitet.Gentekniken är ett område som genomgått en svindlande utveckling de senaste åren. Idag kan vi kartlägga en människas hela arvsmassa på ett par dygn och utvecklingen lär knappas stanna av. Gensaxen CRISPR har blivit forskarnas senaste verktyg för att inaktivera, byta ut eller korrigera enstaka fel i gener.

Årets Forskningens dag kommer bland annat att handla om CRISPR och kommer uppmärksamma olika aspekter av terapeutiska ”genvägar”.

Mer information om Forskningens dag 2020 med temat Genvägar till ett bättre liv

Kommande nummer av tidskriften Vetenskap & hälsa med temat Genvägar till ett bättre liv (Vetenskap & Hälsa:s webbplats)

Relaterad information

Pressinformation om Nobelpriset i kemi 2020 på Kungliga Vetenskapsakademiens webbplats