Rik Ossenkoppele, biträdande universitetslektor vid Klinisk minnesforskning, Medicinska fakulteten, får 1,5 miljoner euro under fem år arbeta med projektet TAU-NOW ”Tau pathology in Alzheimer's disease: Spreading and Resilience”.
Rik Ossenkoppeles ERC-projekt syftar till att. studera proteinet tau, en viktig markör för Alzheimers sjukdom som går att upptäcka med hjärnavbildningsteknik i en så kallad PET-kamera (positron emission tomography). Målet är att ta reda på mer om hur tau sprids över hela hjärnan, om det går att identifiera genetiska och molekylära faktorer förknippade med spridningen av tau för att bättre kunna förutsäga spridningens mönster. I projektet ska man även undersöka varför vissa individer är mer motståndskraftiga mot tau-patologi än andra, om det finns det funktionella, molekylära och/eller genetiska faktorer som påverkar förloppet.
– Bidraget betyder oerhört mycket för mig. Jag får möjligheten att arbeta med utmaningar min forskning tillsammans med ett bra team i detta tvärvetenskapliga projekt, säger Rik Ossenkoppele som är ivrig över att komma igång med forskningen.
Med detta prestigefyllda ERC-projekt vill Rik Ossenkoppeles förbättra kunskapen om spridningen av tau och hur motståndskraft mot det ser ut. Hans förhoppning är att resultatet kan leda till att identifiera nya möjligheter för att utveckla läkemedel mot Alzheimers sjukdom
Mer information om Rik Ossenkoppele i Lunds universitets forskningsportal
Emma Hammarlund, geobiolog och forskare vid avdelningen för translationell cancerforskning, Medicinska fakulteten, får 1,5 miljoner euro under 5 år för att arbeta med projektet ParadOX, ”The hardships for life to become big – rethinking hypoxia as an evolutionary driver for the rise of complex multicellularity”
Fortfarande kvarstår stora luckor kring hur livet kunde utvecklas på vår planet. Tillgången på syre har länge stått i centrum för olika hypoteser, men nu visar forskning att det tvärtom kan vara kontrollerad brist på syre som är grunden för att flercelliga organismer ska kunna utvecklas. Framförallt är byggandet av vävnad som hud, organ och muskler en syrekänslig process. Att vi kan kontrollera och bevara nischer med lågt syre inne i kroppen, är därför helt centralt för att flercelliga organismer som djur och växter ska kunna bygga sig stora och sedan leva i den syresatta världen.
– Men detta måste testas. Det är en idé som går på tvärs med hur vi hela tiden tänker oss högt syre som det mest nödvändiga för flercelligt liv. Därför har forskningsprojektet fått namnet ParadOX, säger Emma Hammarlund.
Paradoxen att flercellighet skulle behöva både lågt och högt syre för att leva har ännu utforskats ytterst lite. En idé om varför djurlivet dramatiskt satte fart i det som kallas den kambriska explosionen, lutar sig mot ledtrådar från cancerforskning. Detta eftersom cancerceller lyckas så väl med att skapa ny flercellighet, alltså tumörer, omgivningar med både lite och mycket syre. Även våra stamceller som är de som bildar ny vävnad, är känsliga för högt syre och därför finns olika system för att hantera detta inom oss.
– I forskningsprojektet vill jag förstå vad lågt syre betyder för att bygga vävnad och djurs utveckling. Om vi lyckats tämja lågt syre inombords för att kunna leva med högt syre utanför. Detta kan i grunden ändra vår syn på oss själva, på världen och vår historia.
Mer information om Emma Hammarlund i Lunds universitets forskningsportal
Paul Bourgine, biträdande universitetslektor vid Molekylär skelettbiologi och Wallenberg centrum center för molekylär medicinsk forskning, Medicinska fakulteten, får 1,5 miljoner euro under 5 år för att arbeta med projektet hOssicle ”Bioengineering of human ossicles as advanced in vivo hematopoietic model”.
I Europa lider över 80 miljoner människor av blodsjukdomar. Våra blodceller bildas i benmärgen och nybildas genom hela livet. Blodcellernas funktion är att transportera syre till våra celler men är också jätteviktiga i vårt immunförsvar. Benmärgen finns inuti vissa delar av kroppens benstruktur. Om sjukdomar uppstår i benmärgen kan det leda till blodcancer (leukemi).
– Att behandla sådan blodcancer är komplicerat, dels på grund av vår begränsade förståelse av sjukdomsmekanismerna, dels på grund av bristen av forskningsmodeller i vilka vi kan utveckla och testa nya behandlingar, säger Paul Bourgine.
– Som en lösning på detta problem har vi konstruerat miniatyriserade mänskliga benorgan, innehållande benmärg. Miniatyrbenen uppvisar liknande struktur och funktion som vårt skelett under utvecklingen, och kan därför användas i forskningen för att bättre förstå mekanismerna för blodbildning, men också uppkomsten av cancer.
Målet är också att ta fram miniatyrben från patientens egna celler. Dessa skulle kunna användas som en preklinisk plattform för läkemedelstestning när man utvecklar individanpassade cancerbehandlingar.
Mer information om Emma Hammarlund i Lunds universitets forskningsportal
Läs mer om övriga tre forskare från Lunds universitet som får ERC Starting Grant