AI är institutionen för translationell medicins strategiska utvecklingsområde. Prefekt Lars Dahlin tillsammans med kollegor stod bakom arrangemanget som anordnades den 20 maj i Fernströmsalen vid medicinska fakulteten. Vid seminariet diskuterades risker och även de många möjligheter som AI kan erbjuda inom forskning och sjukvård. Vikten av samarbete mellan sjukvården, Region Skåne, och forskningen inom akademin, kommer att vara viktigt för att resultaten kommer patienten tillgodo. 

– Inom forskning och sjukvård behöver vi arbeta säkert och strukturerat med AI och på optimalt sätt kunna hantera stora mängder data. Det finns en del etiska och juridiska utmaningar vi måste lösa för att säkert kunna utnyttja den. Vi är flera forskare från institutionen för translationell medicin som tillsammans med personer från olika delar av fakulteten har bildat en arbetsgrupp för att kunna arbeta vidare med AI utifrån olika perspektiv. För vår del har vi möjlighet att inom institutionen ha ett transnationellt fokus. Därför väljer vi också att relatera AI och dess utmaningar mot vår närmsta avnämare, det vill säga sjukvården, säger Lars Dahlin, prefekt vid institutionen för translationell medicin. 

Till hösten planerar arbetsgruppen en uppföljande workshop som betonar och belyser frågor kring just etik och juridik när det gäller AI inom forskningen och sjukvården. 

AI eller maskininlärning

Medicinska fakultetens prodekan Kristina Åkesson inledde seminariet och betonade att AI är ett komplext område, en term som kan beskrivas på många sätt. AI handlar om mjukvara som analyserar stora mängder data för att lära sig om sin givna uppgift och komma fram till egna slutsatser. Dagens AI är problemorienterad och har ofta en specifik uppgift att utföra, men en AI som kan tänka och agera som en människa finns än så länge bara i fiktionens värld. 

Hur vi inom medicin i framtiden bäst använder AI och enorma mängder information från Big data är en viktig fråga att besvara. EU har tagit fram riktlinjer för en god utveckling av AI. Riktlinjerna är ett första steg för att få företag, utvecklare och forskning att arbeta mot samma mål – en lagenlig, etisk och robust artificiell intelligens.

AI kan beskrivas som en dator eller maskin som uppvisar intelligens eller mänskliga förmågor. Ett intelligent system som drar slutsatser, löser problem, planerar och är självlärande. Mycket av det vi i dag kallar för AI uppfyller inte alla kriterier. Maskininlärning går förenklat ut på att träna ett datorprogram, ofta i form av ett neuronnätverk eller neuralt nätverk, till att klara en viss uppgift. 

Einar Heiberg, forskare vid klinisk fysiologi i Lund, undrade om det egentligen finns någon gräns för intelligens, och föredrar begreppet maskininlärning. En av utmaningarna är dock att AI-verktyg tar lång tid att omsätta i klinisk praxis, särskilt när det gäller kunskap om hur nätverken fungerar och vad de baserar sina resultat på. 

– Supersmart AI egentligen inte ett problem, däremot ett dumt AI. Vi behöver jobba med att träna och lära upp systemet så att det blir smart – och rättvist. Ett dumt AI kan göra skada. Därför ska vi snarast vara rädda för organisationer och regeringar som saknar moraliska värderingar och drivs av fruktan eller makthunger, framhöll Einar Heiberg. 

Pågående projekt där AI gör skillnad

AI-forskningen vid Lunds universitet är bred och finns på många fakulteter. Inom den medicinska forskningen pågår snarast en AI-feber, och på seminariet tog man tempen på några pågående projekt i Malmö, Lund och Stockholm. Forskarna berättade bland annat om hur AI kan bidra till att matcha rätt hjärta med patient och med det får vi även en mer jämlik och rättvis vård. Hur AI kan ge strålterapi som skonar frisk vävnad omkring cancerområdet och tar fram behandlingsplaner för den enskilda patienten. Hur AI gör det möjligt att upptäcka fler cancerfall med större säkerhet, vilket betyder att vården missar färre med cancer. 

Ny era med Skånes digitala vårdsystem?

Skånes digitala vårdsystem, SDV, är en storsatsning i Region Skåne för digital utveckling inom vården. Införandet av SDV innebär att de separata journalsystemen som i dag används inom primär- och slutenvården ersätts av ett system med en inloggning, en journal och en läkemedelslista. I SDV lanseras även en patientportal, en modul med syfte att främja befolkningshälsan och som erbjuder flertalet automatiserade lösningar som förenklar vardagen för patient såväl som vårdpersonal. 

– SDV är den kontinuitetsbevarare vi sökt efter i många år. Ett digitalt system som aldrig tar ledigt, aldrig blir sjuk och alltid är på jobbet. Region Skåne är först i Sverige med att införa något liknande. I framtiden kommer det att bidra till bättre hälsa för fler vårdtagare och förbättrade möjligheter för vårdgivare i Skåne, sa Pelle Johnsson, klinisk programchef för Skånes digitala vårdsystem. 

Paneldebatt ställde frågor om AI och framtiden

Seminariet avslutades med en paneldebatt där frågan om det går att lita på AI i vården togs upp. Hannie Lundgren, forskningschef i Region Skåne, sa att hon tror på AI i kombination med mänsklig kompetens, medan Pelle Johnsson menade att maskinen alltid slår människan när det handlar om siffror. 

Paneldeltagarna menade att det kommer att krävas resurser för att ta hand om all data vården behöver. Hälsodata kommer i framtiden inte vara monopol för vården, så när patienten med digitala hjälpmedel själv är mer aktiv och delaktig i att samla data kring sin egen hälsa blir det även en fråga om hur det inom vården går att nyttja den, vad som gäller enligt rådande lagstiftning. För att i framtiden kunna ha en forskning med hög kvalitet behöver patientlagar och lagar kring personlig integritet ses över, inte bara i Sverige. 

Nätverk som samlar AI-forskare vid universitetet

På universitetet har man forskat på artificiell intelligens i olika former sedan 1980-talet, och för något år sedan bildade forskare nätverket AIML – The network for Artificial Intelligence and Machine Learning at Lund University. 

Du kan läsa mer om AIML – Lunds universitets AI-nätverk på deras webbplats. 

Institutionernas strategiska utvecklingsområden

De strategiska utvecklingsområdena vid fakulteten för de sex institutionerna är:

• artificell intelligens (AI) – institutionen för translationell medicin (ITM)
• personanpassad medicin – institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL)
• bioinformatik – institutionen för laboratoriemedicin (ILM)
• MoRe-lab – institutionen för hälsovetenskaper (IHV)
• MaxIV och ESS – institutionen för experimentell medicinsk vetenskap (EMV)
• e-hälsa – institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVM)

Text och foto: Tove Gilvad