Områdena där vi bor är kända för att vara viktiga för vår hälsa. Till exempel är fetma vanligare i utsatta områden. Utsatta bostadsområden definieras vanligtvis av låga socioekonomiska nivåer, till exempel låg genomsnittsinkomst och hög arbetslöshet. Anledningen till att fetma är vanligare i sådana stadsdelar har varit ett diskussionsämne för både forskare och beslutsfattare under lång tid. Områdenas kommersiella anläggningar, som snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet, har rönt både debatt och stor uppmärksamhet från forskningen.

Studier från vissa andra länder har även visat att sådana bostadsområdesfaktorer, som snabbmatsställen och anläggningar för fysisk aktivitet, kan vara viktiga för vuxnas fetma.

- Men nu visar vår storskaliga studie i Sverige, som bygger på longitudinella nationella registeruppgifter för mer än 1,5 miljoner vuxna, inget statistiskt signifikant samband mellan dessa två typer av anläggningar och fetma, förklarar Kenta Okuyama, doktorand vid Centrum för primärvårdsforskning, med professor Kristina Sundquist som huvudhandledare.

- Även om en minskning av snabbmatsställen och/eller införande av fysiska aktivitetsanläggningar i teorin kan främja hälsosam kost och motion, är det kanske inte särskilt effektivt i alla länder och regioner, eftersom sammanhangen varierar beroende på bostadsområdets kultur och livsstil, som kan påverka hur ofta människor använder dessa anläggningar i deras dagliga liv.

- Våra resultat visar att andra bostadsområdesfaktorer såväl som enskilda faktorer är viktigare än t.ex. snabbmatställen och anläggningar för fysisk aktivitet som tidigare ansetts spela en stor roll. Vårt nästa mål är att undersöka ytterligare vilka andra faktorer som eventuellt kan påverka risken för fetma i Sverige, avslutar Kenta Okuyama.