Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blodtest kan ge bättre behandling för reumatiker

Med hjälp av ett blodprov kan patienter med svår reumatisk sjukdom i framtiden få en bättre diagnostik och behandling. Anna Blom, professor inom medicinsk proteinkemi, forskar nu kring nya sätt att hjälpa patienterna.

Tre kvinnor i laboratoriemiljö, två har vita rockar och gröna handskar med pipetter i händerna.
Professor Anna Blom leder laborationerna, som här görs av doktorand Rebecca Trattner Evetovics och filosofie doktor Myriam Martin, på klinisk kemi och farmakologi i Malmö. Foto: Region Skåne

Anna Blom har inlett en forskningsstudie tillsammans med forskare vid bland annnat Karolinska institutet i Stockholm.  

– I framtiden hoppas vi kunna använda blodtester på kliniken för att följa sjukdomsaktivitet i njuren vid den reumatiska sjukdomen SLE, eller systemisk lupus erythematosus. Testet kan då vägleda kring behandling och förbättra för patienten, säger Anna Blom som är knuten till klinisk kemi och farmakologis verksamhet.

Svår behandling

Anna Blom leder utveckling av biomarkörer som exempelvis C4d i komplementsystemet, en del av vårt immunförsvar. Blodtestet, som mäter biomarkör C4d i blodet, lanserades nyligen av ett företag i Lund i samarbete med Anna Bloms forskargrupp vid instituionen för translationell medicin.  

Hur många patienter kan få svår reumatisk sjukdom? 

– Upp till 30 procent av patienter med reumatiska sjukdomen SLE kan råka ut för svåra njurproblem. I Sverige insjuknar cirka 400 patienter i SLE varje år. Behandlingen är svår och medicinerna kan ge allvarliga biverkningar. 

– Sjukdomsaktiviteten i njuren är svår att uppskatta och ofta krävs en biopsi, vilket är ett ingrepp som medför risker. I stället mäter vi biomarkören C4d i enkelt blodprov.

Hur kan biomarkören spela en viktig framtida roll? 

– Nivån på denna biomarkör speglar sjukdomens aktivitet vilket i sin tur påverkar val av behandling. Att komplementsystemet bidrar till SLE är känt sedan länge.

Vilket är målet för att hjälpa patienterna? 

– Vårt mål nu är att hitta bästa sätt att mäta aktivering av komplement. Då kan vi snabbt fånga upp skov av sjukdomen, hjälpa till vid val av behandling och följa upp. 

Kronisk sjukdom 

En reumatiker kan inte bli helt frisk från SLE, men symtomen kan lindras med hjälp av läkemedel mot smärtan och inflammationen. Patienterna kan få ökade problem med njurarna och få skov av sjukdomen. Med rätt behandling kan skoven minska. 

Cellhämmande mediciner, så kallade cytostatika, och kortison kan hjälpa vid svåra reumatiska besvär vid SLE. 

Vad är en biomarkör? 

En biomarkör är en mätbar indikator av sjukdomstillstånd. Här handlar det om en särskild biomarkör som kallas C4d.  

Är biomarkören, C4d, den bästa att undersöka i forskningsstudier? 

– Vi tror på att C4d är den bästa biomarkören för att mäta aktivering av komplement i njurarna, men det finns andra biomarkörer som föreslagits av forskargrupper i bland annat USA och Danmark.  

– Därför planerar vi i höst att gemensamt jämföra våra tester. Vi kommer att analysera blodprover från tusentals patienter med SLE från Sverige och Schweiz. I ett större samarbete ingår bland annat en ledande forskare, SLE reumatologiprofessor Anders Bengtsson vid Skånes universitetssjukhus. 

Om SLE och blodtestet 

Blodtestet finns redan tillgängligt.

Läs om blodtestet på svarlifescience.com

 

Källa: Denna nyhet är tidigare publicerad på Region Skånes webbplats.

 

Fakta SLE

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som hör till de reumatiska sjukdomarna. Nio av tio som får sjukdomen är kvinnor.

Läs om SLE på 1177.se

Anna Blom

Porträttbild Anna Blom
Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi, intresserar sig särskilt för komplementproteinet C3 som hon upptäckt inte bara har en roll för immunsystemet i blodet utan även inuti våra celler där det reglerar en av de mest grundläggande av cellens funktioner, autofagi. Foto: Region Skåne

Anna Bloms profil i Lunds universitets forskningsportal Lucris