Oskar Hansson och hans kollegor har länge forskat kring olika biomarkörer för förbättrad diagnostik i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Det senaste året har de också utvecklat träffsäkra markörer i blodprov för alzheimer. Målet har varit att kunna identifiera sjukdomen tidigt i sjukdomsförloppet, innan själva demensstadiet, bland annat för att kunna sätta in symtomlindrande behandling, undvika onödiga undersökningar och skapa trygghet för patienterna.
– I dag söker många personer med Alzheimers sjukdom vård när de endast utvecklat lättare minnessvårigheter, det vill säga många år innan demensstadiet av sjukdomen. Det är ofta svårt för läkare att ställa rätt diagnos på personer som har lättare minnessvårigheter, eftersom många olika tillstånd utöver alzheimer kan orsaka detta. I den aktuella studien har vi utvecklat en modell, som bygger på resultat från ett enkelt blodprov, och som med hög validitet kan förutsäga vem som kommer att utveckla alzheimerdemens inom fyra år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus.
Modellen
Bland de många biomarkörer som forskarna undersökt genom åren, visar den aktuella studien att en modell som kombinerar koncentration och nivåer av de två proteinerna fosforylerat tau och neurofilament light i blodet, är den modell som ger säkrast resultat och prognos likvärdigt med dagens ryggvätskeprov. Modellen ger också ett säkrare svar än dagens grundmodell som omfattar ålder, kön, utbildning och grundläggande tester av minnesförmågan.
– De metoder, utöver grundläggande utredning, som i dag står till buds för att diagnosticera Alzheimers sjukdom är kostsamma och tidskrävande metoder med PET-kamera eller ryggvätskeprover, vilka endast är tillgängliga inom viss specialistvård. Vårt mål under de senaste åren har varit att finna enkla metoder som kan användas i primärvården för tidig diagnos och för att i ett tidigare skede kunna sätta in symtomlindrande behandling. Det krävs fler studier, men vi har absolut kommit ett stort steg närmare vårt mål, säger Oskar Hansson.
Appen
Forskarna har även utvecklat ett onlineverktyg, en app, som kombinerar grunddata (ålder, kön, utbildning och grundläggande kognitionstester) med resultat från individens biomarkörer i blodet. Tillsammans ger det information om en enskild patients risk att utveckla alzheimerdemens inom två respektive fyra år. Appen är i nuläget endast avsedd för forskning, och måste valideras i fler studier innan den kan användas inom sjukvården. Appen finns på: https://brainapps.shinyapps.io/plasmaatnapp/
I studien ingick totalt 573 personer med mild kognitiv störning och en medelålder på 71 år. Deltagarna, som representerade ett urval av individer, kom från de två stora multicenterstudierna the Swedish BioFinder Study och ADNI, the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Studien, har letts av Oskar Hansson och Niklas Mattsson-Carlgren från Lunds universitet, och är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal och med det amerikanska läkemedelsföretaget Eli Lilly.
För mer information kontakta:
Oskar Hansson, professor i neurologi, enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet, Sverige, + 46 72 226 7745, oskar [dot] hansson [at] med [dot] lu [dot] se (oskar[dot]hansson[at]med[dot]lu[dot]se)
Studien är finansierad med stöd av bland andra Wallenberg centrum för molekylär medicinsk forskning vid Lunds universitet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, National Institutes of Health (NIH), Parkinsonfonden, Skånes universitetssjukhus med SUS fonder och stiftelser samt ALF-medel.