Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Åsa Petersén utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

bild på Åsa Petersén som utsetts till Wallenberg Clnical Scholar 2020
Åsa Petersén, Wallenberg Clnical Scholar 2020: Foto: Rebecka Sjöberg

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som utses till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. En ärftlig hjärnsjukdom som leder till för tidig död och för vilken det idag inte finns någon bromsande behandling.

Huntingtons sjukdom orsakas av en förändring i en enda gen - Huntingtongenen. Sjukdomen är ärftlig och idag finns det ingen botande eller bromsande behandling. Och det är här Åsa Petersén kommer in i bilden. Hon är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri. Hon leder Huntingtoncentrum, som drivs gemensamt av Medicinska fakulteten och Region Skåne, där hon tillsammans med kollegor arbetar intensivt, experimentellt i laboratorier och kliniskt med patienter, för kunna hjälpa dem med denna svåra sjukdom.

Målet med forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Scholars är att stärka svensk klinisk forskning genom att identifiera de bästa kliniska forskarna, ge dem goda möjligheter att bedriva sin verksamhet och uppnå genomslag för forskningens resultat, både inom vetenskapssamhället och vården. Utöver anslagen på 15 miljoner kronor under en femårsperiod har forskarna möjlighet till förlängning i ytterligare fem år.

– Det är verkligen en stor ära att få denna utmärkelse! Jag är oerhört tacksam! Det är också en viktig utmärkelse för hela mitt forskarteam och alla samarbetspartners som arbetar med mig för att hjälpa familjerna med Huntingtons sjukdom. Det betyder att vi kan satsa på långsiktiga och vad vi hoppas på banbrytande studier som kan göra skillnad för patienterna, säger Åsa Petersén.

– Vi fokuserar på de psykiska symtomen vid Huntingtons sjukdom. De upplevs som de svåraste delarna av sjukdomen av både den som är sjuk och närstående, men har samtidigt inte fått tillräckligt med uppmärksamhet varken i kliniken eller i forskningen. Därför är det extra betydelsefullt att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödjer vår forskning så vi kan fortsätta vårt arbete för att hjälpa familjerna som är drabbade av Huntingtons sjukdom.

Att en person har Huntingtons sjukdom upptäcks ofta först när de för sjukdomen typiska ofrivilliga rörelserna ger sig till känna. De beror på förändringar i hjärnans motoriska centrum. Men den psykiska hälsan påverkas ofta långt innan rörelseförändringarna uppstår. De psykiatriska symtomen består av förändrat socialt beteende, irritabilitet, apati (brist på motivation), depression och ångest Förståelsen kring att psykiatriska symptom är en del av biologin i Huntingtons sjukdom och inte bara är en reaktion på en svår sjukdom kommer bland annat från Åsa Peterséns forskning. Hennes hypotes är att de psykiska symtomen kommer från förändringar i hjärnans hormoncentral hypotalamus, orsakade av Huntingtongenen. Stöd för denna hypotes har Åsa Petersén och hennes kollegor fått när de undersökt donerad hjärnvävnad från avlidna personer med Huntingtons sjukdom.

Åsa Petersén och hennes team funnit att Huntingtongenen påverkar de nätverk i hypotalamus som innehåller ämnena orexin och oxytocin. Dessa ämnen är viktiga för regleringen av känslor.

– I mitt forskningsprogram kommer vi att studera betydelsen av påverkan på dessa system för utveckling och behandling av psykiska symtom vid Huntingtons sjukdom genom en kombination av genetiska studier i laboratoriet och kliniska studier med individer med Huntingtongenen. De psykiatriska symtomen utgör de tidigaste tecknen av sjukdomen och därför är det viktigt att identifiera de underliggande biologiska mekanismerna eftersom de kan utgöra nya angreppspunkter för sjukdomsbromsande behandlingar. Ökad förståelse för oxytocins och orexins betydelse för psykiska symtom kan också vara viktigt för förståelsen av andra psykiatriska och neurodegenerativa tillstånd.

Stiftelsen stödjer framför allt grundforskning men genom det här programmet vill vi också långsiktigt stärka den patientnära, svenska, kliniska forskningen. I och med denna omgång har 24 Clinical Scholars beviljats och den första delen av programmet är avslutad. Från och med nu är utlysningen öppen för dem som fick anslag de första åren att söka förlängning med ytterligare fem år, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.

Fakta om Huntingtins sjukdom

Huntingtons sjukdom kallades tidigare för danssjuka eftersom en del av besvären består i ofrivilliga rörelser. Sjukdomen fick sitt namn efter den amerikanska läkaren som beskrev den på 1800-talet. Det finns uppskattningsvis 1000 personer med Huntingtons sjukdom i Sverige. Sjukdomen orsakas av en genetisk förändring som består av en mutation i en gen som heter huntingtin. Sjukomen ärvs på ett sätt som heter autosomalt dominant och med full penetrans vilket betyder att det är 50% risk för varje barn till en sjuk förälder att ärva den genetiska förändringen och om man ärver förändringen så får man alltid sjukdomen. Detta gör att sjukdomen ofta finns i flera generationer inom samma familj. Den kliniska diagnosen baseras vanligtvis på ett gentest i kombination med förekomst av en typisk motorik störning med ofrivilliga rörelser. Motorikstörningen är associerad till förlust av nervceller i ett av hjärnans motor centrum, de basala ganglierna. En sjuk individ försämras sedan successivt och dör ca 20 år efter debut av motorikstörningen. Det vanligaste är att patienter insjuknar vid 30-50 års ålder, men det kan börja under hela livet.
Källa: Hjärnfonden och Åsa Petersén